Men det något som funnits i tankarna sen länge.
– Jag och mina kollegor har ju märkt att bland patienterna vi träffar på uppföljning på Hjärtcentrum har många frågor och funderingar. De har frågor om sin pacemaker, hur den fungerar och varför de har fått den, och hur de ska leva framöver. Många är osäkra på vilka vardagliga aktiviteter och fysiska aktiviteter de kan göra, och det finns risk att de lever med onödiga begränsningar när de inte riktigt vet vad som gäller, förklarar hon. Bilden bekräftas till stor del i litteraturöversikten “Livskvalitet och upplevelser hos personer med pacemaker” av Ankarman och Gustafsson.
Under sin utbildning till specialistsjuksköterska inom kardiologi fick Jessica Ankarman se inspirerande exempel på hur gruppinformation kan göras, och skrev sedan ett underlag för hur det kan utvecklas för personer med pacemaker. Hon tog sedan upp förslaget att starta ett pilotprojekt med sin chef. Hjärtkliniken har en kultur som uppmuntrar nya idéer och förbättringsarbete, och 2023 fick hon godkänt att starta projektet.
Information – och egna erfarenheter delas
Gruppinformationen hålls 1–7 veckor efter pacemakeroperationen, och erbjuds de patienter som bedöms kunna tillgodogöra sig den. Mellan 7–14 patienter (och närstående) träffas för 1,5 – 2 timmars information om livet med pacemaker.
– Vi har försökt hålla det på en enkel och grundläggande nivå, om hur hjärtat fungerar, vad en pacemaker gör och vad den inte gör, och vad de behöver tänka på i vardagen. Det som är väldigt roligt att se när patienterna delar med sig av egna erfarenheter, tar upp olika frågor och kan jämföra upplevelser. De vet ju personligen hur det känns att leva med pacemaker, förklarar Jessica Ankarman.
Innehållet på gruppinformationen bygger på samma material som patienterna fått tidigare, men den har fördjupats och breddats. Att repetera och ge information på flera olika sätt gör att den får bättre fäste, menar hon.
– Patienterna får ju information både muntligt och skriftligt före operationen och efteråt, men jag tror att många har svårt att riktigt ta till sig den förrän det verkligen gäller.
Positiva erfarenheter - och nöjda patienter
Totalt har drygt 45 patienter och närstående deltagit i gruppinformationen hittills. Pilotprojektet ska nu utvärderas, för att mäta hur gruppinformationen påverkar patienternas situation och om det påverkar medarbetarnas arbetsbelastning. Men erfarenheterna har varit positiva hittills och en vision är att i framtiden bedriva patientnära forskning inom området, berättar Jessica Ankarman.
– Min och kollegornas upplevelse är att oron och osäkerheten i denna patientgrupp minskat, vilket yttrar sig i att vi får färre frågor, telefonsamtal och meddelanden på 1177. De enklare utvärderingar vi gjort hittills visar att patienterna är väldigt nöjda med informationstillfällena, och tycker att de får med sig nyttig kunskap, säger hon.
