För Irja Mellåker Hedin började de smärtrelaterade problemen på ett dramatiskt sätt. Ett fall i hemma i köket förändrade hennes liv.
– Allt började med att jag ramlade på köksgolvet, berättar Irja. Jag trampade på en hundleksak och föll som en fura. När jag vaknade upp insåg jag att jag pratade med min Apple Watch, som automatiskt hade larmat till SOS Alarm.
Grannarna hade hört den konstiga dunsen från hennes lägenhet och de kom också till undsättning. Trots fallet höll Irja då fortfarande fast i två glasburkar, en med gurka och en med rödbetor, utan att de föll i golvet och gick sönder. Hon var också bara några millimeter från att slå huvudet i bordskanten.
Händelsen som startade allt
– Jag tror att det här fallet var den utlösande faktorn för den smärta jag senare började uppleva. Jag skadade troligen en nerv i nacken, och smärtan har sedan dess varit som en liten röd djävul som sitter bakom örat. Det känns som att han bankar på mig med en rostig skruv, förklarar hon.
Smärtan blev snabbt en central del av hennes liv. Den var så intensiv att hon knappt kunde stå eller lägga sig ner utan att känna stor smärta.
– Smärtan gjorde mig tokig, och samtidigt var mycket annat rörigt i mitt liv just då. Jag fick lämna min man på ett demensboende. Det blev svårt att umgås med människor och smärtan sög ut den sista gnuttan glädje jag hade kvar i kroppen.
Handlingskraften tynade
Som tidigare bankdirektör, med ett internationellt yrkesliv, var det extra svårt för Irja att hantera smärtan.
– Jag har alltid sett mig själv som en handlingskraftig person, som kunnat leda mig själv och andra. Men med svår smärta förändrades allt. Att få hjälp mot smärtan blev en lång kamp som pågick under flera år. Det var först på Smärtkliniken som Irja fick träffa två läkare som hon nu beskriver som sina änglar.
– Ja, man kan verkligen fråga sig om änglar finns. Och för mig gör de det – de heter Hanna och Karsten. De är så intelligenta, empatiska och förklarande. De har hjälpt mig att hitta vägen tillbaka.
Karsten på Youtube
Ett genombrott kom när Irja såg en video på YouTube där Karsten pratade om smärtspiralen, och där smärta förklarades på ett sätt som gjorde att hon verkligen förstod.
– Det var mitt halleluja-moment. Jag insåg hur smärtan hade fått mig att dra mig undan från andra och isolera mig. Sedan blev jag äntligen remitterad till Smärtkliniken och där vände det.
Irja började skriva dagbok, ett verktyg som hjälpte henne att identifiera sina egna mönster.
– Att skriva dagbok är fantastiskt. Man måste på olika sätt ta eget ansvar som patient för att behandlingen ska fungera. Jag har nog varit en besvärlig patient ibland, men läkarna på Smärtkliniken har alltid varit genuint intresserade av mig. De har alltid lyssnat på mig.
Blir aldrig helt smärtfri
– När jag började på Smärtkliniken låg jag på en nia av tio på smärtskalan. Idag är jag nere på tre. Jag vet att jag aldrig kommer att bli helt smärtfri, men det är en stor vinst att ha minskat smärtan så mycket.
Hon har testat flera vårdgivare med fokus på smärta och även och gruppterapi, men inget av det fungerade för henne. Idag får Irja återkommande sprutor med botulinumtoxin (”botox”) i nacken och även andra mediciner för sin smärta. För henne är en det viktigt att ha en bra relation med sina läkare. För hon vill vara delaktig i sin vård.
– Vi skrattar mycket tillsammans, och det gör hela behandlingen så mycket lättare. Vi har roligt ihop, och det känns verkligen som att vi gör ett jobb tillsammans, säger Irja Mellåker Hedin.
