Med långsiktigt arbete har sjukhuset lyckats halvera dödligheten, minskat antalet allvarliga komplikationer och kortat vårdtiden för patienterna.
Det har gjorts genom att identifiera riskpatienter, genom standardiserade bedömningsmetoder och fokus på omhändertagandet efter operationen. Flera kliniker på sjukhuset har samarbetat kring flödet.
– Det är ofta sköra patienter med stark samsjuklighet som det gäller, berättar Jonas Leo. Han är kirurg och flödesägare på Kirurgkliniken. Flöden beskriver en patientgrupps väg genom sjukhuset.
– När vi identifierar en viktig patientgrupp i vårt kirurgflöde, så har jag som flödesägare ansvar att gå vidare och arbeta med de delar i flödet som behöver förbättras. Det är en förutsättning för att hålla ihop ett flöde som involverar flera kliniker.
Inspirerad av NELA
Jonas Leo hämtade tidigt inspiration från Storbritannien och NELA (National Emergency Laparotomy Audit). Det är en kvalitetsorganisation inom National Health Service i Storbritannien. NELA arbetar med att jämföra resultat av patienter som genomgår akut bukoperation, eller akut laparotomi som är den medicinska termen.
– Hos oss blir de här patienterna ett viktigt samarbetsprojekt mellan olika kliniker på sjukhuset. Det handlar om högrisk-patienter där vi bland annat måste göra skörhetsbedömningar, säger kirurgen och kollegan Lovisa Strömmer.
Enda svenska sjukhuset
Båda två har varit med och skapat nya akuta laparotomi-flödet med ett strukturerat omhändertagande av patienterna enligt bästa tillgängliga kunskap, både före, under och efter operationen. Antalet operationer är cirka 200 per år på sjukhuset.
– Vi är duktiga på att följa upp våra resultat och som enda svenska sjukhus gör vi årliga kvalitetsredovisningar i linje med NELA sedan 2018. Det är en förutsättning för att kunna inleda förbättringsarbete, säger Jonas Leo.
– Det handlar om kvalitet, att behandla på rätt sätt. NELA är föregångare och vi arbetar enligt deras koncept, men med egna förbättringar.
Skör grupp patienter i fokus
– Det är enträget och långsiktigt arbete som förbättrat hela processen kring en operation, inklusive förberedelse, själva ingreppet och återhämtningen efteråt. Det har gett effekt på patientsäkerhet och förbättrat samarbete. Det är ett pionjärarbete för en skör grupp patienter, som annars lätt försvinner i statistiken, säger Jonas Leo och fortsätter:
– Just skörhet är ett kunskapsområde som sjukhusledningen identifierat som viktigt och som vi kommer att lära mer om på sjukhuset i detta decennium av hälsosamt åldrande som Världshälsoorganisationen (WHO) utlyst.
Engagerade i utvecklingen nationellt
Deras arbete på hemmaplan och nationellt har fört upp akuta laparotomier på agendan även regionalt och nationellt, men det har tagit många år att komma hit.
Lovisa Strömmer har varit delaktig i att skriva en behandlingsrekommendationer som patientförsäkringsbolaget LÖF och Svensk Förening för Akutkirurgi och Trauma står bakom.
– Många inom vården tror att LÖF enbart handlar om patientförsäkringar. Men de driver också flera patientsäkerhetsprojekt tillsammans med främst professionsföreningarna inom vården, berättar Lovisa Strömmer.
Rekommendationerna utvidgas
– Det är professionsföreningarna som kan bidra med kunskap om bästa möjliga behandling. Vi skickar ut till alla att använda inom professionen. Vi får tillbaka synpunkter från dem och kan sedan införa rekommendationen över hela landet på mindre än ett år, förklarar hon.
Nu är behandlingsrekommendationerna underlag till kunskapsstyrning i nationellt programområde (NPO) och även ett regionalt programområde (RPO). Men de processerna involverar flera professionsföreningar. Nu ska företrädare för olika nivåer inom regionerna lära nytt och tycka till, och då tar det lite längre tid.
Fakta:
Läs mer om Löf:s projekt ”Säker bukkirurgi”
Läs Löfs: ”Behandlingsrekommendationer för den sköra äldre patienten vid akut laparotomi”
Läs om WHO:s initiativ ”The decade of healthy ageing”