Rikard Wicksell blir därmed den tredje medarbetaren som får en professur här på Capio S:t Göran. Han är i vardagen psykolog och forskningsansvarig på Smärtkliniken, samt forskargruppsledare vid avdelningen för psykologi, Institutionen för Klinisk Neurovetenskap. Den nyligen beslutade professuren är i klinisk hälsopsykologi vid samma institution.
Två ben ska bli ett
Rollen som adjungerad professor ger ökade möjligheter att kombinera just forskning och klinisk verksamhet – något som Rikard Wicksell brinner för.
– Det känns fantastiskt! Sedan 2001 när jag började arbeta inom smärtsjukvården har jag delat min tid mellan forskning och kliniskt arbete. Man brukar ju säga att forskningen är ett ben inom hälso-och sjukvården, och den kliniska verksamheten är det andra. Men jag vill gärna se att vi integrerar dessa två till ett, berättar han.
Ett viktigt mål för Rikard Wicksell är att bygga upp en infrastruktur som möjliggör ökad forskning inom Smärtkliniken – forskning som är direkt tillämpbar för att hjälpa enskilda patienter och ge en bättre behandling i vardagen.
– Att sjukvård ska vara evidensbaserad, att bygga på senaste och bästa forskning, är ju en grundbult för oss. Men att översätta resultat från stora kliniska studier, som kanske gjorts i andra länder och med väldigt specifika urval av patienter, till vår kliniska vardag är inte alltid så enkelt i praktiken, menar Rikard Wicksell.
Från studie till praktik
Han vill slå ett slag för en ”scientist practitioner approach”, där vardagens kliniska problem utgör grunden för studier, och där resultaten från forskningen omedelbart omsätts i klinisk praxis. Där varje patient medverkar i forskning, och vården sker utifrån datadrivna beslutsprocesser.
Ett led i det är att på ett bättre och mer detaljerat sätt kunna följa upp resultat i patienternas mående och funktion, både under själva behandlingen och i efterhand för forskning.
Planering och förberedelser pågår därför nu för att ta fram lösningar för att samla in och lagra data, liksom vetenskapligt pålitliga metoder för hur patienter på daglig basis ska kunna skatta sitt mående och sina beteenden före, under och efter behandling.
Målet är att Smärtkliniken och Capio S:t Göran ska bli en drivande aktör inom smärtforskningen.
Ett bredare perspektiv på smärta
Ett annat viktigt utvecklingsområde inom smärtforskningen är att identifiera berörda patientgrupper och deras behov, och försöka nå ut till dem, menar Rikard Wicksell.
– Äldre patienter till exempel är en väldigt drabbad, men tyvärr ofta förbisedd grupp, när det gäller smärta. Många anger smärta som en stor problematik, men får sällan någon bra behandling för den. Man kanske har sett ökande smärta som en naturlig del i åldrandet. Men vi vet att smärta i sig har en väldigt negativ effekt på social samvaro, sömn, funktion i vardagen och för fysisk aktivitet, vilket förstås leder till en negativ hälsospiral, förklarar Rikard Wicksell.
Även ungdomar, och unga vuxna, är en förbisedd grupp där långvarig smärta är vanligt förekommande men evidensbaserade behandlingsinsatser alldeles för ofta lyser med sin frånvaro.
Att med psykologisk behandling stärka patienters resiliens, deras förmåga att kunna leva med smärtan och inte låta den styra deras liv, är oftast den mest effektiva behandlingen som finns för smärtpatienter. Det är en behandling som även andra patientgrupper som genomgått svåra sjukdomar, som t.ex. cancerpatienter, kan ha nytta av för att hantera kvarvarande smärta och andra restsymtom, menar Rikard Wicksell.
– En viktig uppgift för oss på Smärtkliniken är att fånga upp de grupper i samhället som har långvarig smärta och ett stort behov av hjälp, men som inte får tillgång till en god vård med evidensbaserade metoder, säger han.
Där ser Rikard Wicksell stora möjligheter att stärka samarbetet mellan kliniker inom sjukhuset och med andra aktörer inom exempelvis primärvården. Men även med forskargrupper och kliniska verksamheter utomlands, för att bidra till utvecklingen av kunskap inom fältet också internationellt.