Capio
Capio
Capio
överläkare Caroline
Caroline Barner är sjukhusets ST-studierektor och överläkare på Medicinkliniken. 

Lyckat projekt när BT infördes i regionen

20 januari 2023

Överläkare Caroline Barner från Medicinkliniken ledde införandet av bastjänstgöring (BT) för läkare inom Region Stockholm. Trots en tuff start under covid blev projektet en stor framgång.

– Vi hade egentligen omöjliga tidsramar för att lyckas, säger Caroline Barner när hon nu ser tillbaka på två och ett halvt års projektarbete. Och när hon börjar berätta låter det mer som ett stort pussel där de olika bitarna en efter en, har fallit på plats.

Många eldsjälar

– Jag har arbetat som projektledare på 60 procent under hela projektet. Det återspeglar inte hur mycket tid det faktiskt tagit, konstaterar hon. Under tiden har hon varit tjänstledig från sitt uppdrag som överläkare på Medicinkliniken men fortsatt som övergripande studierektor på sjukhuset.

Hon betonar att hon inte varit ensam i projektet. I mars 2020 började arbetet i tre olika grupper med rekrytering, innehållet och handledning och bedömning. Flera av läkarna i projektet har, som hon själv, lång klinisk erfarenhet. Till en början fick inte fanns inte avsatt tid för deras uppdrag, det kom senare.

– Jag hade tur som fick många eldsjälar med i projektet. De ville verkligen vara med och skapa en bra bastjänstgöring. Och trots covid-pandemi och att mötena var helt på Teams, så fungerade arbetet mycket bra, konstaterar Caroline Barner.

IT-plattformen kom på plats

För att kunna registrera de blivande BT-läkarnas kompetens och utveckling behövdes någon typ av elektronisk kompetensportfolio, något som inte fanns på marknaden.

– Jag letade och letade, även inom regionen. Efter några månader hade jag uttömt alla möjligheter och visste inte vad jag skulle göra. Då kom regionen tillbaka till mig med erbjudande att utveckla en del av deras lärplattform Lärtorget. De erbjöd oss att använda den som BT-portfolio. Så där hade vi tur, och jag hade plötsligt två projekt i stället för ett, säger Caroline Barner.

Letade efter arbetsgivare

En annan viktig pusselbit som var svårlöst handlade om var de nya BT-läkarna skulle vara anställda. De tjänstgör i fyra olika block med olika vård- och arbetsgivare inom hela Region Stockholm. Caroline Barner mötte ett ljumt intresse för att lösa frågan bland arbetsgivarna.

Men så fick hon så småningom kontakt med HR-chefen inom Stockholms läns-sjukvårdsområde (SLSO). Och med hjälp därifrån skapades en egen BT-enhet där de tjänstgörande BT-läkarna är anställda. Något som fungerat mycket väl.

Baskompetenta läkare

Undersenhösten 2022 avslutades projektet när första BT-läkargruppen gick i mål. Av de första 30 BT-läkarna har de flesta fått jobb direkt efter BT-året och 17 av de är anställda i regionen.

– Under 2022 påbörjade två nya BT-läkargrupper med 20 respektive 22 personer sin bastjänstgöring. Många av dem tjänstgör på Capios olika enheter som till exempel vårdcentraler, geriatriken och S:t Görans sjukhus, berättar hon.

De första BT-läkargrupperna utgörs helt av läkare med utländsk examen, tills de första läkare från nya läkarprogrammet utexamineras 2027. Efter godkänd examen kan dessa läkare direkt ansöka om legitimation, som brukligt i många andra länder, och sedan påbörja BT som en introducerande del av specialisttjänstgöringen (ST). Allmäntjänstgöringen (AT) som nu är legitimationsgrundande, håller på att fasas ut och ersätts inom några år helt av BT.

Under projektets gång användes PDSA-modellen (plan-do-study-act) för att ta tillvara återkopplingen från BT-läkarna, handledarna och studierektorerna.

– Deras berättelser från tjänstgöringen är viktiga, så att vi hela tiden skruvar på och ständigt förbättrar utbildningen. Många av våra numera baskompetenta läkare har gått vidare till akutsjukvården och det är roligt, säger Caroline Barner.

Starkt engagemang

Hon talar med en mjuk accent som avslöjar att även hon har utländsk bakgrund. Något som hon haft med som en erfarenhet i BT-projektet:

– Jag minns när jag fick ett hjärtstopp som ny läkare här på sjukhusområdet. Vi följer samma protokoll, men i Tyskland indikerar positionen vid patienten vilken läkare som leder larmet. Det är läkaren som står vid huvudet, oftast narkosläkaren, som leder teamet.

– På S:t Göran är det berörd jourläkare som leder hjärtstoppet oavsett var personen står. När larmgruppen var på plats räckte det med en kort avstämning med narkosläkaren som bekräftade att jag fick fortsätta att leda arbetet. Det gick bra, men sådana här små skillnader kan få stora konsekvenser i ett skarpt läge.

– Därför är handledning är så otroligt viktigt inom vården. Att läkarna är trygga i sin handledning och i den medicinska kunskapen. Vi får inte lämna någon i sticket, säger Caroline Barner och avslöjar sitt eget starka engagemang.

Master i Skottland

Som om det inte varit nog med två tjänster, så har Caroline Barner samtidigt med projektet också tagit en masterexamen som Clinical Educator vid University of Edinburgh.

– Det har varit väldigt utvecklande och till stor hjälp. Jag fick verktyg som visade sig fungera bra när jag testade dem i projektet.

– Många vårdyrken och många länder var representerade på kursen, som jag läste på distans. Det ger ett bredare perspektiv, och jag har fått vänner från flera olika länder, säger hon.

Hon visar mobilfoton från examensdagen i Edinburgh. De glada studenterna ser lite ut som i en Harry Potter-film, iförda svarta mantlar.

Tillbaka till vardagen på sjukhuset, så återgår Caroline Barner uppdraget som sjukhusets ST-studierektor och överläkare på Medicinkliniken. Mycket av hennes arbete har kretsat kring utbildning och handledning, under många år. Så vad tänker hon göra nu då?

– Jag funderar på att doktorera i medicinsk pedagogik, säger Caroline Barner med ett litet leende.

Läs mer om bastjänstgöringen i Region Stockholm på webben.

Följ oss i sociala medier