Capio
Capio
Capio
David Stålnacke, Erika Höglund och Qi Chen
David Stålnacke, Erika Höglund och Qi Chen.

Bastjänstgöring på väg att bli ny standard

1 juli 2022

– Det är fortfarande många i vården som inte känner till vad en BT-läkare är, säger David Stålnacke, som gör sin BT-tjänstgöring i akutsjukvård på sjukhuset.

David startade sin BT-tjänstgöring (bastjänstgöring) under våren och är en av 18 BT-läkare i andra BT-programmet som började under våren 2022.

– För nästa del av del av min BT kommer jag att tjänstgöra på Psykiatri Nordväst, berättar David. Han har inte bestämt vilken medicinsk inriktning han vill satsa på för ST (specialiseringstjänstgöring). Den är han behörig att fortsätta vidare med så fort BT-tjänstgöringen är klar.

Med utländsk examen

BT-tjänstgöringen i Sverige startade hösten 2021 och de läkare som nu går programmet har utbildningar från andra länder, eftersom de svenska lärosätena inte hunnit ställa om utbildningen. David har studerat till läkare tre år i Tjeckien och tre år i Danmark.

Hans kollega Qi Chen har en kinesisk läkarutbildning och hon måste liksom andra läkare med utomeuropeisk utbildning göra fler tester för att få göra BT, bland annat språktest.

Bidrar med andra erfarenheter

Eftersom de nya läkarna ännu har utländsk utbildning, så har de olika erfarenheter av vården med sig till sin BT.

– Här i Sverige är patienten i centrum och man frågar främst patienten. I Kina pratar läkaren även mycket med de anhöriga, säger Qi.

Även David har en reflektion från sin tid i Danmark:
– På patientens ID-kort står namnet på husläkaren. I Danmark har alla en egen husläkare. Så det var oftast bara att ringa husläkaren för att få information om en patient som kommit in akut. Jag kände mig bortskämd där. Det är inte lika lätt att få fram patientinformation här i Sverige, säger David.

Ett mer flexibelt upplägg

Det finns 47 BT-läkare som deltar i regionala BT-programmet. Det sker inte bara på Capio S:t Görans Sjukhus utan i hela Stockholmsregionen. Det är totalt 55 vårdgivare utbildar BT-läkare enligt nya ST-regelverket.

I de flesta länder i övriga Europa får läkaren efter sex års studier läkarexamen och läkarlegitimation samtidigt. Oftast finns det även en introduktion till hälso- och sjukvården som underlättar övergången från student till klinisk verksam läkare. BT-tjänstgöring utgör den introduktionen som är på mellan sex och tolv månader. Man tjänstgör inom olika verksamheter och det finns 18 delmål som ska uppfyllas för godkänd BT-tjänstgöring.

– Ser jag som handledare att läkaren behöver mer tid för ett moment så ordnar vi det. Det är anpassningsbart och flexibelt, säger Erika Höglund, biträdande överläkare på Akutkliniken, BT-studierektor, och ansvarig för sjukhusets BT-läkare.

Mer fakta om AT och BT

För att harmonisera med övriga EU-länder så plockar Sverige nu stegvis bort AT-tjänstgöringen som innebär att läkaren efter 5,5 års studier på läkarprogrammet får läkarexamen. Det följs av minst 18 månaders AT (allmäntjänstgöring) och sedan får läkaren även sin legitimation.

Med det nya sex-åriga svenska läkarprogrammet får läkaren direkt efter godkänd examen sin legitimation och kan påbörja BT.

Från 2027 kommer alla läkare som har gått den nya läkarutbildningen i stället att göra BT som en inledande del av ST. Under en period framöver kommer det därför att finnas både AT- och BT-läkare.

Överläkare Caroline Barner från Medicinkliniken just nu tjänstledig för att projektleda införandet av BT inom hela Stockholmsregionen.

Följ oss i sociala medier