Till vår oss kommer du om du får någon graviditetsrelaterad komplikation från graviditetsvecka 22 och framåt.
Capio S:t Görans Sjukhus Sankt Göransplan 1/Vårdstigen 17, Hiss F, Plan 2
T-banans gröna linje, station Fridhemsplan. T-banans blå linje, station Stadshagen o Fridhemsplan Buss 49 hållpl S:t Göransgatan Buss 1 & 4 hållplats Mariebergsgatan
Öppet dygnet runt
Capio S:t Görans Sjukhus AB, Sankt Göransplan 1, 112 81 Stockholm
Igångsättning eller induktion som det också kallas är när värkarbetet på konstgjord väg påbörjas så att födseln startar.
Den dag som du är inplanerad för igångsättning kommer du bli kontaktad av en av våra barnmorskor per telefon. Tillsammans kommer ni överens om när du ska komma till avdelningen. Målsättning är att påbörja igångsättningen på kvällen. Om livmoderhalsen är mogen kan igångsättning ske tidigare på dagen. Anledningen till att starta igångsättningen under kvällstid är för en ökad sannolikhet att barnet föds dagtid, vilket ger en lättare vila för dig under första fasen av födseln.
När du kommer till avdelningen träffar du en barnmorska som kontrollerar barnets position i livmodern och barnets hjärtljud avlyssnas med hjälp av CTG. Du får en perifer venkateter (litet plaströr som sätts i en ven) på handryggen eller i armvecket om läkemedel eventuellt skulle behövas ges.
För att bedöma vilken igångsättningsmetod som är lämpligast för dig, kommer barnmorskan eller förlossningsläkaren utföra en vaginalundersökning för att bedöma livmoderhalsens mogenhetsgrad. Livmoderhalsens längd, riktning, öppnings- och mognadsgrad bedöms. Det är inte ovanligt att olika metoder behöver användas för att få värkarbetet att starta.
Prostaglandiner är ett hormonliknande ämne som mjukar upp livmoderhalsen och kan starta ett värkarbete. Detta hormonliknande ämne finns i tablettform. Tabletterna tas varannan till var fjärde timme. Som mest kan du sammanlagt få 8 doser under ett dygn. Barnets hjärtljud avlyssnas med hjälp av CTG vanligtvis inför första och sjätte dosen. När du får regelbundna, kännbara värkar görs en ny bedömning av livmoderhalsens mognadsgrad. Om du inte får en god effekt av behandlingen är det ibland lämpligt att pausa igångsättningen några timmar för att sedan påbörja igångsättningen igen.
Ballongkateter är en mekanisk metod för igångsättning. En mjuk kateter förs upp i livmoderhalsen och innanför denna fyller man en liten ballong med sterilt vatten. Ballongen ger ett tryck nedåt och bidrar på så sätt mekaniskt till att livmodertappen öppnar sig. Dessutom leder ballongkatetern till frisättning av det kroppsegna hormonet oxytocin. Hormonet påverkar livmoderhalsens mognad. Ballongkatetern kan sitta som längst i 18 timmar. När livmoderhalskanalen är öppen tre till fyra centimeter åker ballongkatetern ut. Du kan röra dig fritt under tiden du väntar in effekten. Nästa steg i igångsättningsprocessen är att göra en så kallad amniotomi.
Amniotomi betyder ta hål på fosterhinnorna så att vattnet går. För att det ska vara möjligt behöver livmoderhalskanalen vara öppen 2–3 centimeter. Syftet är att starta värkarna, om värkarna inte startat efter 1–2 timmar kopplas ett värkförstärkande dropp. Först när värkarna är regelbundna räknas förlossningen vara igång.
Värkstimulerande dropp med hormonet oxytocin är en vanlig metod för att sätta igång eller förstärka värkarna. Hastigheten på droppet anpassas till hur starka värkar du får samt hur förlossningen går framåt. Droppet är effektivast om fosterhinnorna har brustit.
Det finns en stor individuell variation hur lång tid en igångsättning tar. Allt ifrån några timmar till flera dygn bedöms vara inom det normala. Faktorer som påverkar tidsåtgången är bland annat hur mogen livmoderhalsen är samt om du fött barn vaginalt tidigare.
Till skillnad från om värkarbetet startat spontant kommer du att vara på vår förlossningsavdelning under födselns uppstartsfas. Det är därför viktigt att du rustar dig med tålamod. Ta gärna med dig en dator, böcker eller andra möjligheter till förströelse och mental avkoppling. Du kan vara uppe och röra dig och mat får du hos oss.
Igångsättning, särskilt om livmoderhalsen är omogen, kan leda till en ökad risk för sugklocka och kejsarsnitt. Det är därför viktigt att det finns medicinska skäl för att starta födseln på konstgjord väg.
Igångsättning av födsel i hemmet
Igångsättning av födslar sker i 20–30% av alla graviditeter och de vanligaste orsakerna är överburenhet, vattenavgång utan värkar, havandeskapsförgiftning samt minskad tillväxt hos barnet.
I majoriteten av fallen sker igångsättningar av födslar på sjukhus i Sverige. I våra grannländer Danmark, Finland och Norge sker igångsättning av födslar i hemmet sedan många år tillbaka. Vetenskapliga studier visar att gravida som bedöms ha en låg medicinsk risk och där igångsättning sker i hemmet är en lika säker metod samt har en lika god upplevelse som när igångsättning sker på sjukhus.
Fördelen med igångsättning i hemmet är att du kan hantera den tidiga fasen av födseln i din egen hemmiljö, precis som om födseln hade startat spontant. Det är vanligt att en igångsättning tar tid, ibland flera dagar, innan den aktiva fasen av födseln börjar.
När är det aktuellt med igångsättning i hemmet?
För dig med en graviditet som bedöms ha en låg medicinsk risk och där livmoderhalsen har ett omoget status rekommenderas du igångsättning i hemmet. Du kommer under ditt besök hos oss på BB S:t Göran träffa en läkare och en barnmorska som kontrollerar att du och ditt barn mår bra. Läkaren bedömer därefter om du uppfyller kriterier för igångsättning i hemmet. Ett av kriterierna är att du samtycker till igångsättning i hemmet.
Hur fungerar igångsättning i hemmet?
Efter det gemensamma beslutet om igångsättning i hemmet bedömer läkaren hur födseln ska sättas i gång. Det finns två olika metoder som används, antingen genom tabletter som innehåller ett hormon kallat prostaglandin eller genom att en mjuk plastslang, kallad ballongkateter, förs in i livmoderhalskanalen som sedan fylls med sterilt vatten. Du kvarstannar en timma efter påbörjad behandling för observation, sedan kan du återgå till hemmet. Vi ringer upp dig under kvällstid för att höra efter hur du mår. Du är alltid välkommen att ringa till oss under den tid du befinner dig i hemmet.
Uppföljning
Vi bokar in en återbesökstid till dagen efter för uppföljning av dig och ditt barn. Ny bedömning utförs och ibland kan man behöva byta metod eller fortsätta att ta en omgång till med tabletter. Om du och ditt barn mår bra kan du återgå till hemmet med ett inbokat återbesök till dagen efter, då kontrolleras du och ditt barn åter och inskrivning på BB S:t Göran sker.
Startar du upp med regelbundna smärtsamma värkar i hemmet, ballongkatetern åker ut, vattnet avgår eller ändrar färg, vaginal blödning uppstår, du får feber eller mår dåligt på annat sätt ringer du till oss för rådgivning.
Om jag inte vill sättas igång i hemmet?
Vi involverar dig alltid i vården som erbjuds och informerar dig fortlöpande. På så vis kan du tillsammans med oss ta ställning till beslut som ska fattas. Du har alltid rätt att vara med och fatta beslut angående din vård samt hur den ska utformas. Alternativ till igångsättning i hemmet är igångsättning på BB S:t Göran.
Under graviditeten ligger barnet i livmodern innesluten av en hinnsäck som innehåller fostervatten. Hinnsäcken består av två hinnor. Det kan ofta vara svårt att själv bedöma om vattnet gått eller inte. Om du misstänker att vattnet har gått rekommenderar vi att du kontaktar oss på BB S:t Göran för rådgivning.
Ibland behöver du komma in för en bedömning. Om läkare eller barnmorska verifierar vattenavgång och du och ditt barn mår bra kommer ni att åka hem och invänta att värkarbetet börjar. De allra flesta kommer igång med värkar inom två dygn. Om det inte blir så, erbjuds du en tid för igångsättning av födseln.
Vattenavgång u värkar tidig - patientinfo.pdf (kunskapsstodforvardgivare.se)
Om ditt barn inte ligger med huvudet nedåt i graviditetsvecka 36-37 kommer du att bokas för ett vändningsförsök på BB S:t Görans förlossningsmottagning. Du kommer till mottagningen kl 0800.
För mer information: Vändningsförsök och sätesbjudning - 1177
Om vändningen lyckas fortsätter du som vanligt med kontrollerna hos din barnmorska på barnmorskemottagningen. Om vändningen inte lyckas kommer du tillsammans med läkaren diskutera och planera din födsel.
Till dig som har en normal graviditet – vad händer när du når 41+0 veckor?
På BB S:t Göran följer vi regions Stockholms gemensamma riktlinje.
Insulin är ett hormon som bildas i bukspottkörteln, insulinet sänker blodsockret. Under graviditeten blir kroppen gradvis mer okänslig för insulin vilket medför att insulinbehovet ökar 2–3 gånger. För ungefär 2 % av alla gravida klarar inte bukspottkörteln bilda tillräckligt med insulin. Då utvecklas graviditetsdiabetes. Graviditetsdiabetes upptäcks med hjälp av upprepade blodprovskontroller på barnmorskemottagningen och behandlas med kostråd, fysisk aktivitet och eventuellt med insulin. Vill du veta mer om graviditetsdiabetes? På BB S:t Göran har vi barnmorskor som är är specialutbildade inom diabetesvård. Tack vare ett bra samarbete med barnmorskemottagningar, diabetesläkare och våra specialistläkare kan vi erbjuda den bästa tänkbara vården för gravida med diabetes.
Läs mer om graviditetsdiabetes på Medicinskt Centrums webbsida här.
Om du har högt blodsocker under din graviditet förs mer socker över till barnet via blodet i navelsträngen. Barnets ökar då sin insulinproduktion för att ta hand om de höga blodsockervärdena. Förutom att sänka blodsockret så fungerar insulin även som ett tillväxthormon. Det kan leda till att barnet växer för fort och blir stor. Genom att ha en god blodsockerkontroll så kommer du att minska risken för en för stor tillväxt hos barnet.
Om du har graviditetsdiabetes har ditt barn en ökad risk att drabbas av lågt blodsocker de första dygnen efter födseln. Orsaken till det är att barnet oftare har en högre födelsevikt samt att det har en högre insulinnivå jämfört med barn som föds av kvinnor utan diabetes. ( Länk till hypoglykemi hos det nyfödda barnet) Det är inte ovanligt att barn till diabetesmödrar behöver övervakas en stund på vår neonatalavdelning. (Länk till andningsstörning hos det nyfödda barnet)
Efter att barnet är fött är det viktigt att barnet får mat tidigt om du haft graviditetsdiabetes. Om du vill amma är det värdefullt för barnet, men du kan även behöva ge ditt barn extra tillägg i form av mjölkersättning .
Planerar du att amma så kan du förbereda dig genom att börja handmjölka redan under graviditeten från graviditetsvecka 36 och framåt. Dropparna du får ut kan du spara den i frysen och ta med till förlossningen. Din barnmorska kan berätta mer. Vill du veta mer om att handmjölka .
Blödning behöver inte vara farligt, det är inte ovanligt att födseln startar med en liten färsk blödning från vagina. Vi vill dock alltid att du ringer oss om du har en färsk vaginal blödning, från graviditetsvecka 22 och framåt. Vi göra en bedömning om du ska komma till förlossningen för en kontroll eller avvakta hemma.
Hepatos är en leversjukdom som kan drabba gravida. Endast 1,5% av alla gravida drabbas av hepatos. Tillståndet debuterar vanligen i graviditetsvecka 30–33, undantagsvis kan det börja tidigare. Orsaken till sjukdomen är inte helt klarlagd men troligen är det en samverkan. mellan genetiska anlag, försämrad omsättning av könshormoner samt miljöfaktorer.Gravida med hepatos har även en ökad risk att drabbas av havandeskapsförgiftning och graviditetsdiabetes.
ICP kännetecknas av klåda framförallt i handflator och under fotsulorna, det är vanligt att blodprov visar förhöjda gallsyror och/eller leverpåverkan.
Om du har lindrig eller måttlig klåda samt relativt låga gallsyrenivåer kommer du att erbjudas klådstillande tablettbehandling, Lergigan. Om gallsyrevärdena är höga eller om du har mycket svår klåda behandlas du med ursodeoxycholsyra (Tablett Ursofalk). Du som utvecklar en svår hepatos kommer att gå på täta kontroller på vår specialistmödravårdsmottagning, om du har en lindrigare form kommer du att följas via din barnmorskemottagning. Du kommer att erbjudas en igångsättning av födseln efter att du passerat graviditetsvecka 37.
Klådan löser sig spontant och gallsyror och levervärden normaliseras vanligtvis inom fyra veckor efter födseln. I ett fåtal fall normaliseras inte leverfunktionen, det kan tyda på att det föreligger en underliggande lever-eller gallvägssjukdom, då följs du upp av en magtarmspecialist.
Ca 2–4% av alla gravida i Sverige drabbas av havandeskapsförgiftning, som även kallas preeklampsi. Det är vanligare hos förstföderskor. Hos en tiondel av de som drabbats övergår havandeskapsförgiftningen i sin svåraste form, eklampsi. I de mer allvarliga fallen av havandeskapsförgiftning kan moderkakans funktion vara påverkad vilket leder till att näringstillförseln till barnet påverkas. För att upptäcka detta genomförs regelbundna ultraljudskontroller av barnets tillväxt samt flödet i navelsträngen.
Vanligtvis debuterar havandeskapsförgiftning efter graviditetsvecka 27. Ibland debuterar dock sjukdomen tidigare i graviditeten, då är risken för komplikationer högre. Den bakomliggande orsaken till havandeskapsförgiftning är inte helt klarlagd men idag vet vi att det kan vara relaterat till den gravidas kärlfunktion.
Högt blodtryck och äggvita i urinen kan vara tecken på att du insjuknat. Detta kontrolleras vid besök på barnmorskemottagningen. Tecken på havandeskapsförgiftning kan vara svullna händer, fötter och ansikte samt snabb viktökning. Får du flimmer för ögonen, huvudvärk, ljuskänslighet eller bandformad smärta i övre delen av buken kan det tyda på en allvarligare form av havandeskapsförgiftning.
Vid tecken till havandeskapsförgiftning bokas ett besök till vår specialistmödravård. I första hand behandlas havandeskapsförgiftning med vila och minskad stress vilket innebär att du eventuellt blir sjukskriven. I vissa fall behöver blodtrycket sänkas med hjälp av blodtryckssänkande läkemedel. Vid allvarligare fall vårdas den gravida på antenatalavdelningen för observation. Om den gravida blir sämre eller barnet blir påverkat sätter vi igång födseln eller låter barnet födas med hjälp av kejsarsnitt.
Vanligtvis försvinner symptomen kort efter födseln och efter drygt två veckor brukar blodtrycket normaliseras. Gravida som har haft havandeskapsförgiftning har en förhöjd risk under hela livet att drabbas av högt blodtryck, varför vi rekommendera att kontrollera blodtrycket en gång per år via vårdcentralen.
Havandeskapsförgiftning - 1177
Patientinformation Preeklampsi eller Grav Hypertoni.pdf (kunskapsstodforvardgivare.se)