Specialistmödravård

Vad är en igångsättning ?

Induktion eller igångsättning är när man på konstgjord väg påbörjar värkarbetet.

Orsaker till igångsättning:

• Överburenhet
• Vattenavgång utan påbörjade värkar inom 1-2 dygn
• Tvillinginggraviditet
• Tillväxthämning hos barnet
• Havandeskapsförgiftning ( Preeclampsi)
• Graviditetsdiabetes
• Svår sjukdom hos den gravida

När:

Den dag som du är inplanerad för igångsättning kommer du bli kontaktad av en av våra barnmorskor per telefon. På BB S:t Göran har vi som rutin att vi påbörjar din igångsättning på kvällen. Syftet med detta är att vi ökar sannolikheten att ditt barn kommer att födas på dagtid vilket gör att du kan få en bättre vila under uppstartsfasen.

Vid inkomsten kommer du bli undersökt av barnmorska för att kontrollera hur barnet ligger, barnet hjärtljud avlyssnas. Du får en kanyl på handryggen eller i armvecket för att kunna ge intravenös infusion (dropp) om det behövs.

För att bedöma vilken igångsättningsmetod som är lämpligast för dig att börja med kommer barnmorska eller förlossningsläkare att göra en vaginalundersökning för att bedöma hur mogen livmodertappen är utifrån livmoderhalskanalens längd, riktning, öppnings- och mognadsgrad. Ibland kan man behöva prova flera olika metoder innan värkarbetet kommer i gång.

Medicinska metoder:

Prostaglandiner är ett hormonliknande ämne som kan mjuka upp livmodertappen och starta ett värkarbete. På BB S:t Göran använder vi prostaglandin i tablettform.  Tabletterna tas varannan till var fjärde timme. Som mest kan du sammanlagt få 8 doser under ett dygn. Som rutin avlyssnas barnets hjärtljud med hjälp av CTG inför första och sjätte dosen. När du får regelbundna, kännbara värkar görs en ny bedömning av livmoderhalsens mognadsgrad. Om du inte får en god effekt av behandlingen är det ibland lämpligt att man pausar igångsättningen i ett dygn för att sedan påbörja igångsättningen igen.

Mekaniska metoder:

Ballongkateter är en mekanisk metod för igångsättning. En mjuk kateter förs upp i livmoderhalsen och innanför denna fyller man en liten ballong med vatten. Ballongen ger ett tryck nedåt och bidrar på så sätt mekaniskt till att livmodertappen öppnar sig och dessutom leder ballongkatetern till att kroppseget förlossningshormon (oxytocin) utsöndras vilket stimulerar till livmoderhalskanalens utmognad. Ballongkatetern kan sitta som mest i 24 timmar och när den är ute så är livmodertappen oftast öppen tre till fyra cm. Du kan röra dig fritt under tiden man väntar in effekten. Nästa steg i igångsättningsprocessen är att göra en sk amniotomi.

Amniotomi betyder ta hål på fosterhinnorna och låta vattnet gå. För att det ska vara möjligt behöver livmoderhalskanalen vara öppen 2-3 cm. Inom 1-2 timmar brukar värkarna komma igång. Om värkarbete inte startat efter 1-2 timmar kopplar man ofta ett värkförstärkande dropp. Först när värkarna är regelbundna kan man räkna med att förlossningen är igång.

Värkstimulerande dropp med hormonet oxytocin är en vanlig metod för att sätta igång eller förstärka värkarna. Hastigheten på droppet anpassas till hur starka värkar du får och hur förlossningen går framåt. Droppet är effektivast om fosterhinnorna har brustit.

Hur lång tid tar en induktion?

Det finns en stor interindividuell variation hur lång tid en igångsättning tar. Allt från tre timmar till födsel till flera dygn är normalt. Faktorer som påverkar tidsåtgången är bland annat hur mogen livmoderhalskanalen är samt om man fött barn vaginalt tidigare.

Vad gör jag under tiden som igångsättningen pågår?

Till skillnad från om värkarbetet startat spontant kommer du att vara på vår förlossningsavdelning under födselns uppstartsfas. Det är därför viktigt att du rustar dig med tålamod. Ta med dig en dator, böcker eller andra möjligheter till förströelse och mental avkoppling. Du kan vara uppe och röra dig och mat finns här hos oss.

Risker med igångsättning:

Igångsättning, särskilt om livmoderhalskanalen är omogen, leder till en ökad risk för sugklocka och kejsarsnitt på grund av att värkarbetet inte kommer igång ordentligt. Det är därför viktigt att det finns medicinska skäl för att påbörja en igångsättning.

Under graviditeten ligger barnet i livmodern innesluten av en hinnsäck som innehåller  fostervatten. Hinnsäcken består av två hinnor. Det kan ofta vara svårt att själv bedöma om vattnet gått eller inte. Om du misstänker att vattnet har gått rekommenderar vi att du kontaktar oss på BB S:t Göran för rådgivning.

Ibland behöver du komma in för en bedömning. Om läkare eller barnmorska verifierar vattenavgång och du och ditt barn mår bra kommer ni att åka hem och invänta att värkarbetet börjar. De allra flesta kommer igång med värkar inom två dygn. Om det inte blir så, erbjuds du en tid för igångsättning av födseln.

vattenavgång u värkar tidig - patientinfo.pdf (kunskapsstodforvardgivare.se)

Om ditt barn inte ligger med huvudet nedåt i graviditetsvecka 36-37 kommer du att bokas för ett vändningsförsök på BB S:t Görans förlossningsmottagning. Du kommer till mottagningen kl 0800.

För mer information: Vändningsförsök och sätesbjudning - 1177

Om vändningen lyckas fortsätter du som vanligt med kontrollerna hos din barnmorska på barnmorskemottagningen. Om vändningen inte lyckas kommer du tillsammans med läkaren diskutera och planera din födsel.

Till dig som har en normal graviditet – vad händer när du når 41+0 veckor?

På BB S:t Göran följer vi regions Stockholms gemensamma riktlinje.

Graviditet efter vecka 41 - att gå över tiden - 1177

Insulin är ett hormon som bildas i bukspottkörteln, insulinet sänker blodsockret. Under graviditeten blir kroppen gradvis mer okänslig för insulin vilket medför att insulinbehovet ökar 2–3 gånger.  För ungefär 2 % av alla gravida klarar  inte bukspottkörteln bilda tillräckligt med insulin. Då utvecklas graviditetsdiabetes. Graviditetsdiabetes upptäcks med hjälp av upprepade blodprovskontroller på barnmorskemottagningen och behandlas med kostråd, fysisk aktivitet och eventuellt med insulin. Vill du veta mer om graviditetsdiabetes? På BB S:t Göran har vi barnmorskor som är  är specialutbildade inom diabetesvård. Tack vare ett bra samarbete med barnmorskemottagningar, diabetesläkare och våra specialistläkare kan vi erbjuda den bästa tänkbara vården för gravida med diabetes.

Läs mer om grviditetsdiabetes på Medicinskt Centrums webbsida här.

Hur barnet påverkas i magen

Om du har högt blodsocker under din graviditet förs mer socker över till barnet via blodet i navelsträngen. Barnets ökar då sin insulinproduktion för att ta hand om de höga blodsockervärdena. Förutom att sänka blodsockret så fungerar insulin även som ett tillväxthormon. Det kan leda till att barnet växer för fort och blir stor. Genom att ha en god blodsockerkontroll så kommer du att minska risken för en för stor  tillväxt hos barnet.

När barnet är fött

 Om du har graviditetsdiabetes har ditt barn en ökad risk att drabbas av lågt blodsocker de första dygnen efter födseln. Orsaken till det är att barnet oftarehar en högre födelsevikt  samt att det har en högre insulinnivå jämfört med barn som föds av kvinnor utan diabetes. ( Länk till hypoglykemi hos det nyfödda barnet) Det är inte ovanligt att barn till diabetesmödrar  behöver övervakas en stund på vår neonatalavdelning. (Länk till andningsstörning hos det nyfödda barnet)

Efter att barnet är fött är det viktigt att barnet får mat tidigt om du haft graviditetsdiabetes. Om du vill amma är det värdefullt för barnet, men du kan även behöva ge ditt barn extra tillägg i form av mjölkersättning .  

Planerar du att amma så kan du förbereda dig genom att börja handmjölka redan under graviditeten från graviditetsvecka 36 och framåt. Dropparna du får ut  kan du spara den i frysen och ta med till förlossningen. Din barnmorska kan berätta mer. Vill du veta mer om att handmjölka .

Blödning behöver inte vara farligt, det är inte ovanligt att födseln startar med en liten färsk blödning från vagina. Vi vill dock alltid att du ringer oss om du har en färsk vaginal blödning, från graviditetsvecka 22 och framåt. Vi göra en bedömning om du ska komma till förlossningen för en kontroll eller avvakta hemma.

Hepatos är en leversjukdom som kan drabba gravida. Endast 1,5% av alla gravida drabbas av hepatos. Tillståndet debuterar vanligen i graviditetsvecka 30–33, undantagsvis kan det börja tidigare. Orsaken till sjukdomen är inte helt klarlagd men troligen är det en samverkan. mellan genetiska anlag, försämrad omsättning av könshormoner samt miljöfaktorer.Gravida med hepatos har även en ökad risk att drabbas av havandeskapsförgiftning och graviditetsdiabetes.

Symptom
ICP kännetecknas av klåda framförallt i handflator och under fotsulorna, det är vanligt att blodprov visar förhöjda gallsyror och/eller leverpåverkan.

Behandling
Om du har lindrig eller måttlig klåda samt relativt låga gallsyrenivåer kommer du att erbjudas klådstillande tablettbehandling, Lergigan. Om gallsyrevärdena är höga eller om du har mycket svår klåda behandlas du med ursodeoxycholsyra (Tablett Ursofalk).  Du som utvecklar en svår hepatos kommer att gå på täta kontroller på vår specialistmödravårdsmottagning, om du har en lindrigare form kommer du att följas via din barnmorskemottagning. Du kommer att erbjudas en igångsättning av födseln efter att du passerat graviditetsvecka 37.

Klådan löser sig spontant och gallsyror och levervärden normaliseras vanligtvis inom fyra veckor efter födseln. I ett fåtal fall normaliseras inte leverfunktionen, det kan tyda på att det föreligger en underliggande lever-eller gallvägssjukdom, då följs du upp av en magtarmspecialist.

Här kan du läsa mer om hepatos

Ca 2–4% av alla gravida i Sverige drabbas av havandeskapsförgiftning, som även kallas preeklampsi. Det är vanligare hos förstföderskor. Hos en tiondel av de som drabbats övergår havandeskapsförgiftningen i sin svåraste form, eklampsi. I de mer allvarliga fallen av havandeskapsförgiftning kan moderkakans funktion vara påverkad vilket leder till att näringstillförseln till barnet påverkas. För att upptäcka detta genomförs regelbundna ultraljudskontroller av barnets tillväxt samt flödet i navelsträngen.

Vanligtvis debuterar havandeskapsförgiftning efter graviditetsvecka 27. Ibland debuterar dock sjukdomen tidigare i graviditeten, då är risken för komplikationer högre. Den bakomliggande orsaken till havandeskapsförgiftning är inte helt klarlagd men idag vet vi att det kan vara relaterat till den gravidas kärlfunktion.

Riskfaktorer:

• Ärftlighet för havandeskapsförgiftning
• Förstföderska
• Ålder> 40 år vid graviditeten
• Tidigare graviditet med havandeskapsförgiftning
• Högt blodtryck
• Kärlsjukdom
• Diabetes
• Övervikt

Symptom
Högt blodtryck och äggvita i urinen kan vara tecken på att du insjuknat. Detta kontrolleras vid besök på barnmorskemottagningen. Tecken på havandeskapsförgiftning kan vara svullna händer, fötter och ansikte samt snabb viktökning. Får du flimmer för ögonen, huvudvärk, ljuskänslighet eller bandformad smärta i övre delen av buken kan det tyda på en allvarligare form av havandeskapsförgiftning.

Behandling
Vid tecken till havandeskapsförgiftning bokas ett besök till vår specialistmödravård. I första hand  behandlas havandeskapsförgiftning med vila och minskad stress vilket innebär att du eventuellt  blir sjukskriven. I vissa fall behöver blodtrycket sänkas med hjälp av blodtryckssänkande läkemedel.  Vid allvarligare fall vårdas den gravida på antenatalavdelningen för observation. Om den gravida blir sämre eller barnet blir påverkat sätter vi igång födseln eller låter barnet födas med hjälp av kejsarsnitt.

Vanligtvis försvinner symptomen kort efter födseln och efter drygt två veckor brukar blodtrycket normaliseras. Gravida som har haft havandeskapsförgiftning har en förhöjd risk under hela livet att drabbas av högt blodtryck, varför vi rekommendera att kontrollera blodtrycket en gång per år via vårdcentralen.

Havandeskapsförgiftning - 1177

Patientinformation Preeklampsi eller Grav Hypertoni.pdf (kunskapsstodforvardgivare.se)