Neonatalvård

Innan ni går hem från BB S:t Göran utförs en läkarundersökning av ert nyfödda barn. Barnläkaren undersöker barnet från topp till tå.

Vi:

• tittar på barnets hud och undersöker eventuella utslag.
• observerar hur barnet beter sig och hur barnet rör sig.
• observerar hur barnet andas och att andningen sker utan ansträngning
• undersöker barnets huvudform och känner över fontanellerna.
• tittar på barnets ansikte, näsa och öron för att se att allt är normalt.
  • • • tittar med ögonspegel i barnets ögon och lyser med en lampa för att se att barnets lins är genomlysbar.
• tittar barnets gom och letar efter eventuell gomspalt.
• undersöker barnets hjärta och använder ett stetoskop för att lyssna på hjärta och lungor. 
• känner över barnets nyckelben för att kontrollera att de är hela.
• känner på barnets mage.
• Undersöker naveln samt huden runt navelroten
• känner på barnets pulsar i ljumskarna.
• tittar på barnets könsorgan och anus. undersöker barnets höfter för att kontrollera om de är stabila. Undersöker barnets ryggrad 
• kontrollerar att barnet har god muskelstyrka och att barnet kan hålla upp sitt huvud.
• undersöker barnets reflexer. 

De flesta barn föds friska men ibland behöver man komplettera ovanstående undersökningar med ytterligare undersökningar och/eller provtagningar.

Du kan läsa mera om barnläkarundersökninge på 1177: Undersökningar av det nyfödda barnet - 1177

Många barn blir gula i huden och i ögonvitorna dagarna efter födseln. Innan hemgång från eftervården mäts gulheten eller bilirubinvärdet som det kallas med en särskild hudmätare. Mätningen är en helt smärtfri optisk procedur. Om mätvärdet är högt tas ett blodprov för att få ett säkert värde på koncentrationen av bilirubin i blodet. För en del barn kan det bli aktuellt med ljusbehandling. Här kan du läsa mer om gulsot hos det nyfödda barnet på 1177

En av de största förändringarna i samband med barnets födelse är att barnet ska börja använda sina lungor för att syresätta sitt eget blod. Innan barnet är fött är lungorna fyllda med vätska. Under födseln förbereds lungorna genom att värkarbetet stimulerar till frisättning av stresshormoner hos barnet. Dessa hormoner underlättar för vattnet att absorberas. En del av vätskan trycks ut ur lungorna i samband med födseln när barnets lungor komprimeras.

Vid planerade kejsarsnitt utsöndras lägre nivåer av stresshormon, för dessa barn kan andningen därför bli påverkad eftersom det finns vätska kvar i lungorna. 

De vanligaste andningsstörningar kallas NAS (Neonatal andningsstörning) eller PAS (Pulmonell adaptionsstörning). Vid lindriga besvär behövs ingen behandling av barnet eftersom andningen normaliseras inom någon timme. Barn som är ansträngda i sin andning behöver däremot hjälp för att bli av med vattnet i lungorna. Syrgasbehandling eller kortvarigt andningsstöd i form av CPAP (Continuos positive airway preassure) kan hjälpa. CPAP behandlingen går ut på att barnet andas mot ett luftmotstånd, vilket öppnar upp lungorna och underlättar andningen.

Det finns ovanliga andningsstörningar, exempelvis MAS (mekonium aspiration syndrom).  Mekonium är namnet på den avföring som finns i barnets tarmar när barnet ligger i livmodern. I sällsynta fall kan barn bli stressade vilket leder till att barnet reflexmässigt bajsar i fostervattnet. Stressreflexen gör också att barnet tar egna andetag innan födseln. Det kan leda till att barnet får ner det bajstillblandade fostervattnet i lungorna vilket triggar igång en inflammatorisk reaktion. Dessa barn behandlas med andningsstöd, CPAP och respirator i svårare fall.

Glukos, eller socker är kroppens viktigaste energikälla. Under fosterstadiet har barnets behov av socker tillförts via moderkakan. Tillförseln upphör vid födelsen när navelsträngen klipps av. För att barnets blodsockernivå ska hålla sig stabilt innan barnet har börjat amma finns det reserver av socker i barnets lever.

Risken för lågt blodsocker (hypoglykemi) är större hos barn som föds för tidigt eller har låg födelsevikt. Risken för lågt blodsocker ökar om energireserverna gått åt, till exempel vid andningsstörning eller syrebrist vid födseln.

Barn vars mamma som har diabetes har en ökad risk för att få lågt blodsocker.

Behandling av lågt blodsocker består i att tillföra näring och energi, i enklare fall genom amning eller matning på kopp eller tesked. Ibland ges behandling med sockergel i munnen. Vid mer uttalade fall, behövs behandling med sockerdropp eller särskilda läkemedel. 

Vill du läsa mera om lågt blodsocker hos det nyfödda barnet:

Undersökningar av det nyfödda barnet - 1177