Till vår Antenatalvårdsavdelning kommer du om du av någon anledning behöver vårdas inneliggande in under din graviditet från graviditetsvecka 22 och framåt.
Capio S:t Görans Sjukhus Sankt Göransplan 1/Vårdstigen 19, Hiss F, Plan 2
T-banans gröna linje, station Fridhemsplan. T-banans blå linje, station Stadshagen o Fridhemsplan Buss 49 hållpl S:t Göransgatan Buss 1 & 4 hållplats Mariebergsgatan
Öppet dygnet runt
Capio S:t Görans Sjukhus AB, Sankt Göransplan 1, 112 81 Stockholm
Igångsättning eller induktion som det också kallas är när värkarbetet på konstgjord väg påbörjas så att födseln startar.
Den dag som du är inplanerad för igångsättning kommer du bli kontaktad av en av våra barnmorskor per telefon. Tillsammans kommer ni överens om när du ska komma till avdelningen. Målsättning är att påbörja igångsättningen på kvällen. Om livmoderhalsen är mogen kan igångsättning ske tidigare på dagen. Anledningen till att starta igångsättningen under kvällstid är för en ökad sannolikhet att barnet föds dagtid, vilket ger en lättare vila för dig under första fasen av födseln.
När du kommer till avdelningen träffar du en barnmorska som kontrollerar barnets position i livmodern och barnets hjärtljud avlyssnas med hjälp av CTG. Du får en perifer venkateter (litet plaströr som sätts i en ven) på handryggen eller i armvecket om läkemedel eventuellt skulle behövas ges.
För att bedöma vilken igångsättningsmetod som är lämpligast för dig, kommer barnmorskan eller förlossningsläkaren utföra en vaginalundersökning för att bedöma livmoderhalsens mogenhetsgrad. Livmoderhalsens längd, riktning, öppnings- och mognadsgrad bedöms. Det är inte ovanligt att olika metoder behöver användas för att få värkarbetet att starta.
Prostaglandiner är ett hormonliknande ämne som mjukar upp livmoderhalsen och kan starta ett värkarbete. Detta hormonliknande ämne finns i tablettform. Tabletterna tas varannan till var fjärde timme. Som mest kan du sammanlagt få 8 doser under ett dygn. Barnets hjärtljud avlyssnas med hjälp av CTG vanligtvis inför första och sjätte dosen. När du får regelbundna, kännbara värkar görs en ny bedömning av livmoderhalsens mognadsgrad. Om du inte får en god effekt av behandlingen är det ibland lämpligt att pausa igångsättningen några timmar för att sedan påbörja igångsättningen igen.
Ballongkateter är en mekanisk metod för igångsättning. En mjuk kateter förs upp i livmoderhalsen och innanför denna fyller man en liten ballong med sterilt vatten. Ballongen ger ett tryck nedåt och bidrar på så sätt mekaniskt till att livmodertappen öppnar sig. Dessutom leder ballongkatetern till frisättning av det kroppsegna hormonet oxytocin. Hormonet påverkar livmoderhalsens mognad. Ballongkatetern kan sitta som längst i 18 timmar. När livmoderhalskanalen är öppen tre till fyra centimeter åker ballongkatetern ut. Du kan röra dig fritt under tiden du väntar in effekten. Nästa steg i igångsättningsprocessen är att göra en så kallad amniotomi.
Amniotomi betyder ta hål på fosterhinnorna så att vattnet går. För att det ska vara möjligt behöver livmoderhalskanalen vara öppen 2–3 centimeter. Syftet är att starta värkarna, om värkarna inte startat efter 1–2 timmar kopplas ett värkförstärkande dropp. Först när värkarna är regelbundna räknas förlossningen vara igång.
Värkstimulerande dropp med hormonet oxytocin är en vanlig metod för att sätta igång eller förstärka värkarna. Hastigheten på droppet anpassas till hur starka värkar du får samt hur förlossningen går framåt. Droppet är effektivast om fosterhinnorna har brustit.
Det finns en stor individuell variation hur lång tid en igångsättning tar. Allt ifrån några timmar upp till fem dygn innan du får träffa ditt barn. Det bedöms vara inom det normala. Faktorer som påverkar tidsåtgången är bland annat hur mogen livmoderhalsen är samt om du fött barn vaginalt tidigare.
Till skillnad från om värkarbetet startat spontant kommer du att vara på vår förlossningsavdelning under födselns uppstartsfas, också kallat latensfasen. Det är den delen av förlossningen som du i vanliga fall hade gjort hemma.
Latensfasen är viktig, den förbereder kroppen för ett förlossningsarbete. Det kan ta tid innan värkarbetet är i gång i aktiv fas och modermunnen är öppen mer än fem centimeter. Det är därför viktigt att du rustar dig med tålamod. Ta gärna med dig en dator, böcker eller andra möjligheter till förströelse och mental avkoppling. Du kan vara uppe och röra dig och mat får du hos oss.
Igångsättning, särskilt om livmoderhalsen är omogen, kan leda till en ökad risk för sugklocka och kejsarsnitt. Det är därför viktigt att det finns medicinska skäl för att starta födseln på konstgjord väg.
Hepatos är en leversjukdom som kan drabba gravida. Endast 1,5% av alla gravida drabbas av hepatos. Tillståndet debuterar vanligen i graviditetsvecka 30–33, undantagsvis kan det börja tidigare. Orsaken till sjukdomen är inte helt klarlagd men troligen är det en samverkan. mellan genetiska anlag, försämrad omsättning av könshormoner samt miljöfaktorer.Gravida med hepatos har även en ökad risk att drabbas av havandeskapsförgiftning och graviditetsdiabetes.
ICP kännetecknas av klåda framförallt i handflator och under fotsulorna, det är vanligt att blodprov visar förhöjda gallsyror och/eller leverpåverkan.
Om du har lindrig eller måttlig klåda samt relativt låga gallsyrenivåer kommer du att erbjudas klådstillande tablettbehandling, Lergigan. Om gallsyrevärdena är höga eller om du har mycket svår klåda behandlas du med ursodeoxycholsyra (Tablett Ursofalk). Du som utvecklar en svår hepatos kommer att gå på täta kontroller på vår specialistmödravårdsmottagning, om du har en lindrigare form kommer du att följas via din barnmorskemottagning. Du kommer att erbjudas en igångsättning av födseln efter att du passerat graviditetsvecka 37.
Klådan löser sig spontant och gallsyror och levervärden normaliseras vanligtvis inom fyra veckor efter födseln. I ett fåtal fall normaliseras inte leverfunktionen, det kan tyda på att det föreligger en underliggande lever-eller gallvägssjukdom, då följs du upp av en magtarmspecialist.
Ca 2–4% av alla gravida i Sverige drabbas av havandeskapsförgiftning, som även kallas preeklampsi. Det är vanligare hos förstföderskor. Hos en tiondel av de som drabbats övergår havandeskapsförgiftningen i sin svåraste form, eklampsi. I de mer allvarliga fallen av havandeskapsförgiftning kan moderkakans funktion vara påverkad vilket leder till att näringstillförseln till barnet påverkas. För att upptäcka detta genomförs regelbundna ultraljudskontroller av barnets tillväxt samt flödet i navelsträngen.
Vanligtvis debuterar havandeskapsförgiftning efter graviditetsvecka 27. Ibland debuterar dock sjukdomen tidigare i graviditeten, då är risken för komplikationer högre. Den bakomliggande orsaken till havandeskapsförgiftning är inte helt klarlagd men idag vet vi att det kan vara relaterat till den gravidas kärlfunktion.
Högt blodtryck och äggvita i urinen kan vara tecken på att du insjuknat. Detta kontrolleras vid besök på barnmorskemottagningen. Tecken på havandeskapsförgiftning kan vara svullna händer, fötter och ansikte samt snabb viktökning. Får du flimmer för ögonen, huvudvärk, ljuskänslighet eller bandformad smärta i övre delen av buken kan det tyda på en allvarligare form av havandeskapsförgiftning.
Vid tecken till havandeskapsförgiftning bokas ett besök till vår specialistmödravård. I första hand behandlas havandeskapsförgiftning med vila och minskad stress vilket innebär att du eventuellt blir sjukskriven. I vissa fall behöver blodtrycket sänkas med hjälp av blodtryckssänkande läkemedel. Vid allvarligare fall vårdas den gravida på antenatalavdelningen för observation. Om den gravida blir sämre eller barnet blir påverkat sätter vi igång födseln eller låter barnet födas med hjälp av kejsarsnitt.
Vanligtvis försvinner symptomen kort efter födseln och efter drygt två veckor brukar blodtrycket normaliseras. Gravida som har haft havandeskapsförgiftning har en förhöjd risk under hela livet att drabbas av högt blodtryck, varför vi rekommendera att kontrollera blodtrycket en gång per år via vårdcentralen.
Havandeskapsförgiftning - 1177
Patientinformation Preeklampsi eller Grav Hypertoni.pdf (kunskapsstodforvardgivare.se)
