Van nattjobbare tar tidig pension

Undersköterskan Siw Ahlin jobbar på avdelning 50 och 55 MAVA.

I 27 år, sedan 1990, har Siw Ahlin jobbat på S:t Görans sjukhus. Men hon började inom vården redan 1975. Då som biträde på natten vid en stor medicinavdelning på Åkeshovs sjukhus.

– Då var man ju ung och jag hade alltid extrajobb på restaurang också. När jag var färdig med nattskiftet på sjukhuset så åkte jag till Sundbyberg och gjorde smörgåsar. Det var slitigt. Fast jag har alltid jobbat mycket extra, berättar Siw Ahlin.

På jobbet kalls Siw ibland för Upplysningscentralen. Så fort någon kollega vill om något som hänt på avdelningen eller sjukhuset, så frågar man Siw.

– Dom säger att dig kan man fråga om allt. Och jag kan mycket om lite. Jag kommer ihåg en hel del om hur det har varit här.

Från Jämtland till Stockholm

Hon är född och uppvuxen i Jämtland och hennes lugna röst skvallrar lite om det norrländska ursprunget. Redan när hon var 18 år gav hon sig av till Stockholm. Första gången. Hon kom hem efter ett år och började jobba på restaurang. Ett år senare var hon tillbaka till huvudstaden. En kompis hade ordnat jobb på Åkeshovs sjukhus åt henne.

–  Det fanns ju så mycket jobb då. Man kunde välja. Och jag fick också vara med i en film som hette ”Nyanställd inom långvården”. Mellan tagningarna hade jag åkt hem till Jämtland och permanentat håret. Så när jag kom tillbaka fick jag gå till affären Lotta-peruker inne i stan. Där fick jag köpa en peruk som såg ut som min frisyr, innan jag permanentade håret. Det var roligt att få vara med om.

Siw jobbade på Åkeshov i fyra år och sedan inom hemtjänsten i Bromma i några år innan det blev S:t Görans. Hela tiden fortsatte hon att jobba natt. Hon blev också erbjuden utbildning till undersköterska här på sjukhuset och nappade på det.

Avdelningar i omvandling

1990  sökte sjukhuset personal till en ny typ av vårdavdelning, ”SAMBA”, sambands-vårdavdelning. Det var för patienter som låg och väntade på att slussas ut från sjukhuset. Avdelningen levde kvar till 1992 omskapades sedan till 33:an, en intagningsavdelning för kirurg-, ortoped- och medicinpatienter. Siw fortsatte jobba natt. Så småningom flyttade hon med till avdelning 50.

– Där lärde jag känna Kerstin Ceder-Brolin och jag jobbade med Karin Hansson och många andra. Vi var många och vi umgicks på fritiden också. I slutet av 90-talet kom avdelning 55 MAVA. Med Mida-övervak av hjärtrytmen, som var nytt då.

Stabil och trygg grupp

– Vi i undersköterskegruppen har jag upplevt varit mer stabil över tid på MAVA. Vi är flera som jobbar och umgås med varandra även på fritiden. Sjuksköterskorna jobbar några år och byter sedan. Jag tycker att det blivit mer så på senare år. 

Jämfört med förr så är det mycket mer stressigt nu tycker Siw. Det har blivit mer att göra och fler moment. Vårdtygden har ökat,  patienterna är mer sjuka.

– Förr låg patienterna inne en till två dagar och var uppegående på MAVA. Nu är det fler geriatriska patienter som har flera sjukdomar samtidigt.

– Att det blivit så länge på S:t Göran beror på att jag trivts och känt mig trygg här. Nu är jag 62 år. Jag tycker att jag har gjort mitt och är inte lika hungrig längre. Min man har gått i tjänstepension och vi reser mycket tillsammans. Kanske tar vi upp golf, eller skaffar en hund.

Huvudroll i ny sjukvårdsfilm

Den 28 juni gör hon sin sista dag innan pensionen. Men sin vana trogen planerar hon att fortsätta jobba extra på sjukhuset, precis som hon alltid gjort. Roligast är det att jobba på avdelning 55 MAVA med bröstsmärtepatienterna och göra arbetsprover med testcykeln.

Och hon sluter cirkeln även vad gäller att medverka på film inom sjukvården. Under juni månad spelades en film in om akutsjukvården på Capio S:t Görans sjukhus där Siw har en huvudroll som fiktiv patient.

Den kommer att lanseras av Capio under Almedalsveckan som pågår från den 2 till den 9 juli 2017. Och därefter finns den tillgänglig på vår externa webbplats.