Korrekt journalspråk med lokala skrivregler

Hur kan vi skriva en korrekt och modern svenska, som är lätt att förstå för patienter, men som fortfarande fungerar bra som arbetsredskap för vården? Det är utgångspunkten för de lokala skrivregler har som tagits fram av de medicinska sekreterarna på Capio S:t Görans Sjukhus.

I de lokala skrivreglerna beskrivs bl.a. korrekt försvenskning av medicinska ord på latin eller grekiska, godkända och icke godkända förkortningar. Skrivreglerna bygger på en sjukhusgemensam bas, men har sedan tagits fram i en version för vardera Kirurgkliniken, Medicinkliniken, Ortopedkliniken och Smärtkliniken med anpassat urval av ord.

Enhetligt språk ett mål

Skrivreglerna har tagits fram av en sjukhusgemensam grupp, utifrån de regler och riktlinjer som finns i t.ex. Patientdatalagen och Socialstyrelsens ”Medicinskt fackspråk i skrift”, berättar Anna Engström, biträdande enhetschef för medicinska sekreterare på Kirurgkliniken och projektledare för arbetet.  Ett mål med skrivreglerna är få ett modernt och mer enhetligt språk där termer och begrepp används på ett liknande sätt över sjukhuset, berättar hon.

 – Språket utvecklas ständigt och vi måste hänga med. I sekreterargruppen har vi medarbetare som har gått sina utbildningar på olika ställen under de senaste 30 åren, och har lärt sig olika regler. Det blir lätt att var och en har sin egen ”sanning” för vad som är korrekt, säger Anna Engström. 

Start under 2014

Bakgrunden till projektet är ett uppdrag som kom hösten 2014 på initiativ av Marie Andersson, enhetschef för medicinska sekreterare på Kirurgkliniken, med verksamhetscheferna på Medicin- och Kirurgklinikerna som styrgrupp. Chefläkare Niclas Skyttberg gav oss sedan klartecken till att vi kunde starta projekt med den inriktningen mot Lokala skrivregler, berättar Marie Andersson. Projektet utvidgades under 2015 till hela sjukhuset via chefsnätverket för medicinska sekreterare.

Viktigt att patienter förstår

Ett bakomliggande behov till gemensamma skrivregler är bland annat att tjänster som ”Journal på nätet” gör att patienter lättare kan läsa och förstå sin journal, förklarar Marie.

– Språket i journalerna ska vara begripligt för patienterna, och utvecklingen gör att de blir mer lättillgängliga. Då behöver vi anpassa oss till det, utan att tumma på journalens roll som arbetsverktyg för läkarna, säger Marie Andersson.

Bra och dålig svenska

Som en del i lanseringen av de lokala skrivreglerna höll Elisabeth Legl, lärare i svenska vid Örebro Universitet, en föreläsning med titeln ”Journalspråk på nätet”. I den gav hon exempel på nyord i svenska språket och hur de hänger samman med teknik- och samhällsutvecklingen, samt gav råd kring skrivregler, förkortningar och försvenskning.