Vi firar Medicinska Sekreterarnas dag!

För fjärde året i rad så ordnades ett gemensamt firande på Capio S:t Görans Sjukhus i dag 7/12, med mingel och föreläsningar som ordnats av enhetscheferna för de medicinska sekreterarna.

En av gästerna var Helena Zander Ögren, ordförande i LSF (Läkarsekreterares och Sjukvårdsadministratörers Förbund), som talade om medicinska sekreterarens roll i nutid och framtid. Det är yrke som är i förändring, med stora kommande pensionsavgångar, samtidigt som det är många nya som utbildas. Den digitala utvecklingen med taligenkänning är på väg, och finns som del av nya journalsystem som är på väg att införas i flera regioner i Sverige.

Det kan upplevas som hotande, men innebär också utvecklingsmöjligheter, framhöll Helena Zander Ögren. Den medicinska sekreterarens kompetens inom dokumentation och vårdadministration kommer att vara fortsatt viktigt, men kan i framtiden fokuseras mer på t.ex. kvalitetssäkring av dokumentation. Det är inte heller något som kommer att ske över en natt.  

 

Fysisk aktivitet för koncentration, minne och intelligens

Nästa talare var Anders Hansen, specialist i psykiatri och författare till boken ”Hjärnstark”. Han berättade om hur fysisk aktivitet kan ge bättre koncentrationsförmåga, minne och till och med ökad intelligens. Det är visat i flera studier att regelbunden fysisk aktivitet, som t.ex. raska promenader, gav försökspersoner bättre resultat i koncentrations- och minnestester, och kunde ses som ökad aktivitet i hjärnan i magnetkamerabilder. Ökad fysisk aktivitet kunde motverka den minskning av hippocampus storlek (som påverkar minnesförmågan) som sker med ökande ålder, och t.om ökade storleken.  

Minskad stress och stresskänslighet

Fysisk aktivitet ger också en tydlig påverkan i att minska negativa effekter av stress och öka stresstålighet, berättade Anders Hansen. Den fysiska ansträngningen gör att mer blod cirkulerar genom hjärnan under aktiviteten, och den frisätter signalsubstanserna noradrenalin, dopamin och serotonin, som ger en ”må-bra-känsla” efteråt . Fysisk aktivitet har visat sig effektivt vid behandling av mildare depressioner, och verkar öka motståndskraften mot stress och utmattning.   

Även intelligens, mätt som prestation i IQ-tester, verkar kunna påverkas av graden fysisk aktivitet, berättade Anders Hansen. Studier från mönstring inför värnplikten visade att de som hade bäst resultat i konditionstester, också hade bäst resultat i intelligenstester. Även jämförelser mellan mönstrande enäggstvillingar visade att den tvilling som hade bäst kondition också presterade bäst i intelligenstestet.

”Hjärnan tror att vi springer för livet”

En förklaring verkar ligga i att fysisk aktivitet ökar mängden av proteinet BDNF i hjärnan. Det har en skyddande effekt på hjärncellerna, och stimulerar deras tillväxt och kopplingar till varandra. Över tid kan det leda till att hjärnan fungerar bättre med regelbunden fysisk aktivitet, förklarade Anders Hansen. Bakgrunden ligger troligen i människans långa tid som jägare och samlare på savannen, med ett liv i ständig rörelse. Evolutionen har påverkat våra kroppar att ”gilla” fysisk aktivitet, eftersom ”hjärnan tror att vi springer för livet”, som han beskrev det.

”All träning räknas”

För att få maximal effekt på hjärnan av fysisk aktivitet behövs 45 minuters ansträngande (70 % av maxpuls) konditionsträning tre gånger i veckan, som t.ex. löpning, cykling, simning eller längdskidåkning. Mer träning än så verkar inte ge effekt, berättade Anders Hansen. Men det viktigaste är att all form och mängd av träning och aktivitet gör nytta, betonade han. Fysisk aktivitet måste inte vara del i en ”sportig livsstil”, utan lika gärna vardagsmotion som promenader, cykling till jobbet eller att gå i trappor. All träning räknas!