Sammanfattningar från Flödesdagen 14/11

Susanne Jussén från Akutkliniken och ST-läkare Mantas Okas från Akutmedicinkliniken

Den 14/11 hölls höstens stora flödesdag med 9 presentationer av förbättringsarbeten på sjukhuset. Här kommer korta referat och bilder från föreläsningarna.

Först ut på flödesdagen var sektionschef Ulrika Löfmark från Neurologiska kliniken, som berättade om Triangelrevision – en metod att tvärprofessionellt utvärdera verksamheten. Syftet med den är att bl.a. synliggöra brister, lära av varandra och öka samarbete mellan enheter.

Triangelrevision används i ett samarbete mellan neurologiska kliniker i Stockholm. Under våren 2017 så besökte dessa varandras verksamheter och reviderade utefter Socialstyrelsens åtta kriterier för god strokevård. Det är t.ex. identifiering och överföring till rätt vårdnivå, att ha specifik kompetens som möter patientens behov och resurser, och att vården ska utgå från individens behov.

Triangelrevisionen innebär sjukhus A reviderar sjukhus B, som reviderar sjukhus C, som i sin tur reviderar sjukhus A, osv. Revisionen sker utifrån en tydlig standard och formulär. Reviderande teamet ska ha läst in sig på den aktuella verksamheten, och besöker sedan denna och ställer frågor, och kommer med rekommendationer och förbättringsförslag.

Triangelrevisionen visade att Neurologiska kliniken på Capio S:t Göran ligger bra till i t.ex att strokepatienter vårdas på stroke-enhet, och direktinläggs. Men det innebar också att flera förbättringsförslag kom fram, som har lett till projekt för bland annat stroke-på-sjukhus och ökad patientdelaktighet, samt en webb-baserad strokekompetensutbildning.

En ytterligare triangelrevision kommer att göras mellan alla de neurologiska klinikerna i Stockholm (och även Visby) under våren 2019.

Näst på tur var överläkare Andrey Biskup från Akutmedicinkliniken som föreläste på ämnet ”Bröstsmärtepatienter på Medicinakuten:Kan vårdvardagen få en snabbare process genom återkoppling av utfall och fakta?

Bröstsmärta är den vanligaste sökorsaken på medicinakuten, med dryga 20-talet patienter per dygn. Det finns också många olika diagnoser som kan ligga bakom bröstsmärtan, förutom rena hjärtproblem.

Arbete pågår därför med kartläggning av Bröstsmärteflödet på sjukhuset för att optimera processerna på Akutmottagningen. Målet är att snabbt identifiera patienter som behöver akut omhändertagande, identifiera de som behöver inläggning och välja rätt vårdenhet för dessa, och korta handläggningstiden utan att äventyra patientsäkerheten. Att införa en standardiserad vårdplan för bröstsmärta är ett första steg.

Ett konkret verktyg i det arbetet är att göra riskvärdering av bröstsmärtepatienter genom så kallad HEART-score på Akutmottagningen. Genom det kan patientens risk för allvarlig hjärtsjukdom bedömas, och man kan lättare välja rätt vårdnivå för patienten och rätt avdelning på sjukhuset. Det ger en standardiserad bedömning av symtom och anamnes, och standardiserade kriterier för beslut om inläggning.

Som stöd i arbetet med handläggning vid misstänkt kranskärlssjukdom har medarbetare på Akutmedicinkliniken utvecklat ett digitalt verktyg för bröstsmärta, som bland annat kan hjälpa till att beräkna HEART-score. Detta kommer att finnas tillgängligt via intranätet.

Från Bröstcentrum Kirurgi kom kontaktsjuksköterskorna Johanna Fredman och Isabella Wassberg-Bure och berättade om Kvalitetssäkrat diagnosbesked, operation och återbesök.

Patienterna på Bröstcentrum är generellt mycket nöjda med vården och bemötandet. Men medarbetarna där ville själva utvärdera och kvalitetssäkra kontaktsjuksköterskornas arbetssätt, och startade ett arbete för det under 2018.  

Målet var att säkert kunna säga att kontaktsjuksköterskorna säkerställer likvärdig vård, uppfyller uppdraget enligt cancerplanen, ger omvårdnad enligt evidens och dokumenterar välformulerat och tidseffektivt.

En vårdflödesanalys gjordes därför för att kartlägga alla arbetsmoment i flödet kring diagnosbesked, operation och återbesök. Det gjordes också en inventering av alla PM, dokumentationsmallar och den patientinformation som ges, med diskussion i arbetsgruppen för att se över innehållet.

En viktig utgångspunkt i arbetet med kvalitetssäkring var förstås patienternas synpunkter, utifrån Bröstcentrum Patient-och närståenderåd och patientenkäter. Arbetet med kvalitetssäkring fortsätter på Bröstcentrum, för att anpassa till patienters behov. PM och patientinformation uppdateras regelbundet.

Från Ortopedkliniken/Ortopedmottagningen berättade ST-läkare Olle Wallner om Höftblockadflödet. Det går ut på att ge ultraljudsledda blockader mot höftledssmärta direkt på Ortopedmottagningen, och därmed hjälpa patienter på ett nytt sätt. 

Att ge en så kallad höftblockad med en kortisoninjektion i höften kan vara ett bra val för patienter som inte kan eller vill opereras, och ger ofta god effekt i ett antal månader. Det gör att patienter kan minska eller sluta med starka smärtläkemedel och börja röra på sig och träna på ett annat sätt när de inte längre har smärta.

För att göra en sådan höftblockad på ett bra och säkert sätt behövs det dock göras i genomlysning (under röntgen), vilket leder till väntetider på 2-3 månader och kräver mer resurser. Genom att i stället använda ultraljud för att kunna se under blockaden kan denna läggas på ett annat sätt, och det kan göras direkt på Ortopedmottagningen, av samma läkare och direkt efter patientens inbokade besök. Väntan på behandling går från flera månader till 0 minuter, och själva blockaden tar cirka 15 minuter. Efteråt får de bokat besök hos fysioterapeut för att komma igång och träna snabbt.  

Att införa höftblockadflödet på Ortopedmottagningen började som ett ST-projekt för Olle Wallner, och växte sedan till ett pilotprojekt där 31 patienter behandlades under våren 2018. När de fått utvärdera sin smärta efteråt anger 86 % att de mår mycket bra, kan gå längre och inte har ont.

Genom ett snabbt genomfört projekt, och gott stöd med utbildning från kollegor från Röntgenkliniken, har det nya höftblockadflödet kunnat komma på plats snabbt, med bokningsbara tider varje vecka från oktober 2018. En vetenskaplig studie på flödet planeras också.

Från sjukhusets IT-avdelning kom systemförvaltare Ted Lindskog och berättade om att Formulärstjänsten är på intåg.

Denna införs i sin första skepnad i ett pilotprojekt på Bröstcentrum, där en grupp patienter får möjlighet att lämna in sin hälsodeklaration inför besök elektroniskt via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Patienterna loggar in där, och kan sedan klicka upp hälsodeklarationen och fylla i, och skicka in. De slipper på vis att fylla i på papper och posta tillbaka.

Genom en koppling mellan 1177 Vårdguidens e-tjänster överförs de uppgifter som patienten skriver in som sökord i Cosmic, och blir tillgängligt direkt för vården. På vis blir det första gången patienten själv kan skriva in saker i sin journal. Det blir också tillgängligt för patienten själv via tjänsten ”Min journal” i 1177 Vårdguiden.  

Den funktion i 1177 Vårdguiden som gör detta möjligt heter Formulärstjänsten. Genom den kan man skapa olika typer av frågeformulär för patienter i 1177 Vårdguiden, med automatiskt överföring till Cosmic. Den elektroniska hälsodeklarationen är ett exempel på möjligheterna.  

De patienter på Bröstcentrum som deltar i pilotprojektet, kommer också att få möjlighet att ta emot sina kallelser digitalt. De som är registrerade i den digitala brevlådan Kivra kommer att få in kallelserna i denna automatiskt. De som inte är registrerade i Kivra får den på papper som tidigare. 

Under rubriken Nya Sepsisflödet berättade ssk Susanne Jussén från Akutkliniken och ST-läkare Mantas Okas från Akutmedicinkliniken om vad som händer med detta.

En svårighet med sepsis, ”blodförgiftning”, är att definitionen av det, och sätten att identifiera det har skiftat över åren. Men från 2016 gäller det som kallas Sepsis 3, en vidare definition än tidigare. Det som är tydligt är att sepsis är livshotande, med en hög dödlighet.

Därför finns ett definierat sepsisflöde på Capio S:t Göran som går igenom alla steg med att definiera, identifiera, riskstratifiera, handlägga, behandla, och följa upp. Det första steget i det flödet är att snabbt identifiera patienter med möjlig sepsis på akutmottagningen och bedöma deras risk, ge snabb behandling för att stabilisera dem, och bedöma vilken avdelning de ska vårdas på.

Under en provperiod har också en rutin med ett särskilt ”sepsis-larm” använts, med omedelbart omhändertagande i vårdlag enligt särskild checklista i Cosmic, och jourläkare från IMA som kallas till akuten för att hjälpa till. Denna utvärderas nu. Ett annat hjälpmedel i arbetet på akuten är ett särskilt åtgärdskort som beskriver vad som ska göras vid behandling vid misstänkt sepsis, för en snabb och korrekt handläggning. 

Susanne Jussén och Mantas Okas berättade också om att man infört ett lokalt anpassat PM om handläggning av svår sepsis, infört en särskild sepsisanteckning i Cosmic och uppmärksammat riktlinjerna för behandling enligt senaste studierna.

Kvalitetsuppföljning sker kvartalsvis genom journalgranskning. Gruppen för sepsisflödet har också definierat 3 kvalitetsindikatorer som följs upp redan i dag, och ytterligare 10 som man vill följa upp. 

En annan kommande förbättring är snabbare blododlingar genom ny utrustning, som mycket snabbare kan ge svar på om och vilka bakterier en patient har i blodet. Mycket utvecklingsarbete är på gång på CStG och regionalt i Stockholm, där ett nytt regionalt vårdprogram för sepsis just blivit fastställt.

Något helt annat berättade Patrik Almskär (grp.ledare) och Eleonor Röckert (kostkontroller) från Service & Logistik om, när de beskrev Flödeskartläggning av patienttextilier.

Att hantera patientkläder och lakan tar mycket tid av vårdpersonalen i dag. De ska beställas, packas upp, fyllas på i förrådet, användas, kastas i tvätten, räknas och kontrolleras m.m. Allt detta beräknas ta vår personal cirka 80 timmar i veckan, och leder till mycket avbrott och stress i vardagen. Det finns också mycket svinn, där kläder och lakan kommer bort, vilket kostar pengar och miljöpåverkan. 

På Service & Logistik har därför en kartläggning gjorts av hela flödet med hantering av textilier på sjukhuset. Ett förslag till förbättring som tagits fram är införandet av ett centrallager på sjukhuset, där mycket av hanteringen av textilier skulle kunna göras av personal från ServiceGruppen. De skulle kunna ansvarar för allt som har med beställning och hantering av textilier att göra, så att personalen på vårdavdelningarna enbart behöver använda kläderna och sedan lägga dem i tvätten. Målet är att avlasta vården

Tillsammans med vår leverantör Textilia, Locum, Inköpsavdelningen och medarbetare från vården fortsätter nu planeringen för hur ett förbättrat patienttextilflöde skulle kunna införas. För att det ska fungera måste alla ”vara med på tåget” poängterade Eleonor och Patrik.

Nästa ämne var "Digitalisering version 2.0 – Samarbete mellan Medicinskt centrum och IT", som Hanna Vikström Richloow (ssk) och Birgitta Håkansson (ssk) från Medicinskt Centrum pratade om tillsammans med systemförvaltare Sofia Bendelius från IT-avdelningen.

Redan tidigare har Medicinskt Centrum arbetat med videosamtal och e-hälsa, men under 2018 har de tagit steget upp ”version 2.0”. I ett fyra veckors pilotprojekt så testas videosamtal med patienter via Skype for Business, som nu finns integrerat med Cosmic, vilket underlättar när det finns i  vårdpersonalens vanliga arbetsverktyg. Patienten loggar in genom Vårdguiden 1177:s e-tjänster.

Efterfrågan finns från patienterna, poängterade Hanna Vikström Richloow och Birgitta Håkansson. De kan ha svårt att komma ifrån på fysiska besök på grund av arbete och lång restid. Många använder dessutom digitala verktyg i sin vardag, och är bekväma med att möta även vården på detta sätt. Distansmätning av blodsocker, där patienten själv mäter och skickar blodsockervärdena till sjukhuset via internet är något som redan används av patienter på Medicinskt Centrum. Det fungerar särskilt bra i kombination med videomöte, där båda kan se och prata om resultatet direkt. 

På så vis kan videosamtal vara ett bra komplement till de fysiska besöken. Jämfört med ett vanligt telefonsamtal så är möjligheterna med videosamtal att ge instruktioner mycket bättre, att t.ex. kunna visa och berätta hur en blodsockermätare fungerar och se hur patienten repeterar detta.  

Videomötena ska nu utvärderas av patienter och personal inför ett eventuellt breddinförande.

På så vis kan digital vård förenkla vardagen för patienter och effektivisera både deras tid och vårdens tid, genom att möta patienterna där de är på tider som passar i deras vardag. ”Framtidens öppenvård är digital”, var budskapet från föreläsarna.  

Efter en lång och lärorik eftermiddag var det dags för Pontus Lindroos, flödesledare Angio/PCI på Hjärtkliniken, att som sista talare berätta om Cosmic som verktyg för ökad kvalitet och patientsäkerhet.

Han berättade om vägen från checklistor på papper, t.ex. inför koronarangiografi, till standardiserade dokumentationsmallar i Cosmic. På så vis blir Cosmic ett arbetsverktyg som ger stöd för att göra rätt, där förberedelserna inför ett ingrepp blir en del en del av dokumentationen, och all dokumentation finns samlat på ett ställe.

En annan funktion som är på gång är att kunna lämna komplikationsrapporter till SWEDEHEART via Cosmic, vilket ger en smidigare hantering och gör det lättare att följa siffrorna. En annan ”pappersprodukt” som är på väg in i Cosmic är remiss för coronarangio. Genom den blir det lättare att göra en kvalitetsstyrd prioritering av angio/PCI-remisser, utifrån när patienten anlänt till sjukhuset och dess risk för hjärtattack (GRACE risk-score). Det ger också en bättre anpassning till kvalitetsregister. 

Pontus Lindroos beskrev hur sjukvården traditionellt byggts upp av separata verktyg och dokument för varje steg i att beskriva, lära ut, genomföra, dokumentera, och kvalitetsuppföljda vård. Genom digitalisering av dessa och anpassning till patientflödet blir Cosmic ett samlat dokumentationsverktyg som stödjer alla delar av vården.