Framtidens prostatacancervård presenterades

Hur ska framtidens prostatacancervård se ut? Den frågan var ämnet för en föreläsning i Hörsalen på Capio S:t Görans Sjukhus i dag 21/11. Där berättade professor Henrik Grönberg om de utmaningar som finns med dagens vårdkedja för prostatacancer, men också hur ny teknik för diagnostik och behandling, på Prostatacancercentrum, kan ge en bättre vård.

Prostatacancer är i dag den vanligaste cancerformen i Sverige, med drygt 11 000 män som drabbas årligen, och dödligheten är relativt hög (25 %). Den diagnostik som används har samtidigt brister som gör att många cancerfall upptäcks för sent, men också att många män behandlas i onödan, vilket leder till höga kostnader. Väntetiderna till behandling är också betydligt längre än för andra vanliga cancerformer, upp till 200 dagar i Stockholmsregionen.

En viktig faktor bakom svårigheterna, som Henrik Grönberg lyfte fram, är den osäkerhet som finns i dagens diagnostik, där det är svårt att bedöma den verkliga risken för en allvarlig cancer.

Avancerat blodprov för bättre bedömning

Som kontrast till den ganska dystra bilden lyfte han fram de framsteg som görs inom forskningen. Där har han själv en aktiv roll inom STHLM3-projektet. Det första resultatet av detta forskningssamarbete är det så kallade Stockholm3-testet, som är ett avancerat blodprov som mäter proteiner och gener i blodet för att ge en träffsäkrare bedömning av risken för allvarlig cancer än dagens PSA-tester.

Riktade biopsier med MR

Ett annat forskningsupplägg som Henrik Grönberg berättade om är att använda MR-kamera för att kunna se eventuella tumörer i prostatan. De bilderna kan användas som grund för en bedömning av cancerrisken, och även som vägledning för att kunna ta riktade biopsier (vävnadsprover) i prostata med större precision. Även i bedömningen av vävnadsproverna finns spännande forskning där man provar automatisk bildigenkänning för att se cancercellerna, med hittills lovande resultat.

Analys av tumörers DNA

I själva behandlingen av prostatacancer finns nu också många nya läkemedel, som kan ges i kombination för en bättre effekt. Dessa är dock mycket dyra och måste användas på bästa sätt för att det ska vara ekonomiskt hållbart.   

En vägledning till detta kan komma från cancercellerna själva. Genom analys av de DNA-spår som finns i blodet vid en spridd prostatacancer går det att se hur tumören fungerar och skräddarsy läkemedelsbehandlingen efter det.   

Centrumbildning och samarbete

På den välbesökta föreläsningen, som anordnats av sjukhusets FoU-kommitté, berättade Henrik Grönberg berättade om en stor förändring som inte har med teknik att göra: bildandet av Prostatacancercentrum.

Enligt den framgångsrika modell som tillämpats tidigare på t.ex. Bröstcentrum samlas diagnostik, behandling och klinisk forskning på en och samma plats. Genom ett nära samarbete med primärvården fångas patienter upp tidigt för diagnostik, kan snabbare komma till vård om de behöver det, och få en bättre uppföljning av vården.  

Prostatacancercentrum på Capio S:t Görans Sjukhus befinner sig nu uppstartsfasen, men ambitionerna är höga. Med ny teknik och bättre organisation är målet på lång sikt att minska väntetiden till behandling från 200 dagar till 20 dagar.