Ortopedi

Information till dig som remitterar till Ortopedkliniken.

Hur ser kraven på remissflödet ut från landstinget – vad är primärvårdens uppdrag?

Det finns ett behov av närmare samarbete mellan remittenter och vårdgivare för att remitteringen av patienter ska bli så smidig som möjligt. Det tänkta flödet enligt landstingets anvisningar ser ut som nedan:

  1. Patienten förväntas i normalfallet att söka sin husläkare som diagnostiserar sjukdomen och sköter den konservativa behandlingen i enlighet med vårdprogrammet i VISS.
  2. När det blir aktuellt med ställningstagande till operation fullföljs utredningen enligt vårdprogrammet och underlaget skickas till specialist i ortopedi för ställningstagande till operation.
  3. Vid behov av kompletterande utredningar eller vid fortsatt konservativ behandling återförs patienten till remitterande läkare.

Så arbetar vi på Ortopedmottagningen
För att få högsta möjliga kvalitet i bedömningen och behandlingen av patienterna är våra läkare specialiserade inom sina diagnosområden och uppdelade i olika sektioner för t.ex. höft, rygg och knä.

Om en patient har flera olika ortopediska diagnoser ber vi er därför att skriva en separat remiss för varje problemställning. Då kan vi också ge era patienter en bättre kvalitet i mottagandet.

Hur gör jag en ASA-klassificering?
ASA-klassificeringen är en metod för att systematiskt bedöma en patients preoperativa hälsotillstånd och identifiera riskfaktorer vid anestesi/operation.

Patienter delas upp i sex ASA-klasser. På Capio S:t Göran har vi valt att göra ett förtydligande av dessa:

ASA-klassicifering inom SLL (vuxna)

ASA Hälsotillstånd Exempel
     
1


Frisk patient


Ingen organisk, fysiologisk eller psykiatrisk störning. God fysisk funktion. Ålder < 80 år.

     
2



Sjukdom utan funktionsnedsättning


Väl kontrollerad sjukdom i ett organ som ej orsa­kar funktionell begränsning. T.ex. diabetes utan organpåverkan, hypertoni, rökare utan KOL, obesitas med BMI > 30 men < 35. Graviditet.
     
3





Sjukdom med funktionsnedsättning




Kontrollerat sjukdomstillstånd i mer än ett organ eller allvarligt sjukdomstillstånd i ett organ som orsakar funktionell begränsning. T.ex. diabetes med organpåverkan, genom­gången hjärtinfarkt (> 6 mån), angina pectoris, väl kontrollerad hjärtsvikt, njursvikt, dåligt kontrollerad hypertoni, obesitas med BMI > 35.

     
4







Svår system­sjukdom







Svår systemsjukdom som är potentiellt livs­hotande. Den funktionella begränsningen kan betingas av den aktuella sjukdomen som patienten ska opereras för eller av annan patolo­gisk process.
T.ex. instabil angina, viloangina, uttalad hjärt­insufficiens, nyligen genomgången hjärtinfarkt (< 6 mån), pågående hjärtinfarkt, avancerad lung-, njur- eller leverinsufficiens.
     
5



Moribund patient



Patient som ej förväntas överleva 24 timmar, utan operation. T.ex. rupturerat aortaaneurysm i chock, multi­organsvikt, sepsis med hemodynamisk insta­bilitet.
     
6 Död patient Organdonator.


Bearbetning av original (American Society of Anesthesiologists, ASA) och godkänd av Verksamhetschefsgruppen för Anestesi/Operation/Intensivvård i Stockholm (20090514). Gäller inom SLL.

Generella önskemål om utformning av remiss

Vad ska en remiss innehålla?

  • Preciserad diagnos- och frågeställning.
  • Ortopedisk och medicinsk anamnes.
  • Ortopediskt status.
  • ASA-klassifikation eller tydliga uppgifter om hälsotillstånd, inkl BMI.
  • Nytagen slätröntgen, röntgensvar ska bifogas.

Samtliga remisser som kommer in till oss scannas in och lagras elektroniskt. Vi ber er därför skriva remissen på maskin eller texta tydligt. All viktig information bör framgå av själva remissblanketten och röntgensvaret. Bifoga inte lablistor, medicinlistor eller journalkopior.

Alla patienter som kommer på nybesök till oss får fylla i en särskild Hälsodeklaration.

En viktig remissindikation generellt är att patienten själv är intresserad av operation och informerad om vad detta kan innebära.

Kom även ihåg att kontrollera att det finns ett aktuellt telefonnummer till patienten på remissen samt notera om det behövs tolk till besöket hos oss.

Se nedan för riktlinjer kring specifika diagnosområden.

Axelrelaterade besvär

Vad ska en remiss innehålla?

  • Uppgifter om rörelseomfång samt aktuell slätröntgen.
  • Preciserad diagnos- och frågeställning.
  • Ortopedisk och medicinsk anamnes.
  • Ortopediskt status.

Fotrelaterade besvär

Vad ska en remiss innehålla?

  • Belastade röntgenbilder av aktuellt område, dvs fot resp fotled.
  • Preciserad diagnos- och frågeställning.
  • Ortopedisk och medicinsk anamnes.
  • Ortopediskt status.

Höft- och knäledsartros

Vad ska en remiss innehålla?

  • Belastade röntgenbilder av aktuellt område.
  • Preciserad diagnos- och frågeställning.
  • Ortopedisk och medicinsk anamnes.
  • Ortopediskt status.

Vad ska en remiss inte innehålla?

  • MR av höft eller knä.

Vilka patienter kan remitteras till Ortopedkliniken?

Patienter med besvär trots konservativ behandling i form av.

  • NSAID.
  • Värkmedicin.
  • Sjukgymnastik.
  • Viktnedgång.

Vilka ska inte remitteras?

  • Patient med degenerativa meniskskador.
  • Patient som inte försökt med konservativ behandling.
  • Patient som behöver cortisoninjektioner i knäet. (Remitteras med fördel till privatortoped).

Standardremiss
För en snabb och korrekt handläggning hos oss på Ortopedmottagningen rekommenderar vi att ni använder standardremissen för höft/knäledsartros.

Fritt vårdval
Vi är även en auktoriserad vårdgivare inom "Fritt vårdval" för höft-och knäledsplastiker – för mer information om vad detta innebär se följande.

Diagnosblad
Som stöd till er information till era patienter har vi även tagit fram enklare "Diagnosblad" med information om vad artros innebär, vilken konservativ behandling som finns samt vad en eventuell plastik innebär för pat i form av fördelar och risker. Dessa är fria för er användning.


Diagnosblad Höft

Diagnosblad Knä


Ryggrelaterade besvär
För närvarande omfattar vår verksamhet i Ryggsektionen främst degenerativ ländsryggskirurgi. För åkommor i halsrygg och bröstrygg hänvisar vi er till:

  • Neurokirurgen, Karolinska Solna
  • Ortopeden Karolinska Huddinge, Ryggsektionen
  • Stockholm Spine Center

Vi har tyvärr inga rehabiliteringsresurser för icke kirurgiskt behandlade patienter.

Vi behandlar främst följande tillstånd:

  • Diskbråck i ländryggen med nervrotssmärta motsvarande MRT-fynd.
  • Spinal stenos med pseudoclaudiocatio (värk-domning-svaghet i benen vid promenad).
  • Segmentell rörelsesmärta i ländryggen (SRS) med uttalad diskdegeneration på en eller två nivåer med samtida svåra "mekaniska" smärtor där fysikalisk terapi på minst 6 månader ej har hjälpt. Med mekanisk smärta menas huggande smärta vid rörelse och påtaglig smärtlindring i vila. Det ska framgå av remissen att patienten som remitteras pga SRS är intresserad av att diskutera kirurgisk behandling.Spondylos/spondylisthes med SRS och/eller nervrotssmärta

Vad ska en remiss innehålla?

  • Kortfattad klinisk redogörelse där smärtutbredning samt tidsmässigt förlopp tydligt framgår.
  • Patientens kliniska bild bör kunna kopplas till fynd på MRT eller slätröntgen.
  • Aktuell MR och slätröntgen.

Diskbråck - riktlinjer

  • Uttalad smärta i benet och/eller uttalade neurologiska symtom.
  • Utebliven effekt av 4-8 veckors konservativ behandling.
  • Radiologisk verifikation med bekräftelse av klinisk nivå och sida.

Spinal stenos – riktlinjer

  • Patientens besvär och funktionsinskränkning kan motivera kirurgisk behandling.