Frusen axel

Bakgrund

"Frozen shoulder" eller frusen axel är ett tillstånd som karakteriseras av uttalad smärta i axelleden och tilltagande stelhet. Tillståndet uppträder spontant, men ibland uppger patienterna ett mindre trauma innan symptomdebut. Vi vet inte vad som orsakar frusen axel. Tillståndet läker ut av sig själv men det tar i genomsnitt 2,5 år. Det är ganska vanligt att det kvarstår lindrig smärta och en viss stelhet efter utläkning.

Symptom

Det börjar med tilltagande värk och rörelsesmärta. Därefter blir axelleden stel. Det första man märker är att det är svårt att vrida armen utåt eller stoppa ned skjortan bak. När axelleden blivit stel minskar ofta smärtan. Så småningom återkommer rörligheten (upptiningsfasen).

Orsak

Man vet inte orsaken till detta tillstånd. En viss typ av frusen axel kan drabba patienter med diabetes.

Vem drabbas

Sjukdomen drabbar fler kvinnor än män och oftast i åldern 40-60 år.

Vad kan jag göra själv

Ta smärtstillande och försöka röra axelleden så mycket som möjligt för att om möjligt minska stelheten. Det är inte farligt att använda armen.

Vad kan primärvård/sjukgymnast göra

En röntgenundersökning ska alltid göras för att se att det inte föreligger några andra sjukdomar t.ex artros som ger stelhet och smärtor. Vid frusen axel är röntgen normal. Remiss till sjukgymnast utfärdas och med intensiv träning och töjning anser många att tillståndet kan läka ut snabbare.

Vad kan ortopedspecialist göra?

Oftast låter man tillståndet självläka, men om man är ordentligt handikappad av tillståndet och det inte går att vänta på den spontana utläkningen kan operation vara nödvändig. I tidigt skede (första 3-4 månaderna) kan en kortisoninjektion lindra symptomen. I ett senare skede kan mobilisering i narkos (s.k. distentionsartrografi) ge mycket bra resultat. Det innebär att man sövs och ortopeden töjer ut den strama ledkapseln. Efter 6-8 veckor har man mycket mindre ont och bättre rörlighet. Det som tar längst tid att återfå är inåtvridning (att kunna lägga handen på ryggen). Det går också att med titthålsteknik dela ledkapseln och återskapa rörelseförmågan. Denna teknik används framför allt på patienter med diabetes och frusen axel, men även hos andra patienter med uttalad stelhet.

Risker

En operation/sövning  innebär alltid en liten risk för allmänna komplikationer till sövningen eller lokala med sårinfektion. Det är dock väldigt ovanligt vid detta tillstånd. När man töjer ut ledkapseln finns det beskrivet att man orsakat ett benbrott i den stela axelleden. Det är dock extremt sällsynt. Långtidsuppföljning hos oss har inte påvisat några sena negativa effekter av s.k mobilisering i narkos.

Förväntat resultat

Gör man ingenting självläker detta tillstånd, men tyvärr får många patienter litet kvarstående smärta och viss stelhet. Detta brukar dock vara så lindrigt att det inte påverkar axelfunktion vid normala aktiviteter. Studier har visat mycket goda resultat både efter mobilisering i narkos och artro­skopisk kapseldelning /(titthålsteknik)

Sjukskrivning

Patienter med frusen axel klarar ofta att arbeta om man har ett lättare arbete. Ibland kan smärtan motivera sjukskrivning. Vid tyngre arbeten eller yrken som kräver bra rörelseförmåga i axelleden kan sjukskrivningen bli mycket lång. Efter mobilisering i narkos eller titthålsoperation kan man i regel återgå till ett lättare arbete inom 1-2 veckor och ett tyngre arbete efter 2-3 månader.