Bröstcancer - symtom och diagnostik

Biologi
En bröstcancertumör uppstår i bröstets körtelvävnad. Den uppkommer genom
en liten cellförändring, som resulterar i att cellen börjar dela sig och
tillväxa i onormal takt. Så småningom börjar den växa in i omgivande vävnad.
Det heter då att tumören är ”invasiv”, vilket är villkoret för att den skall
definieras som cancer. Innan dess talar man om tidiga maligna förändringar
eller ”förstadium till cancer”.

När tumören växer ökar risken att den engagerar
omgivande blodkärl och lymfbanor, varvid maligna celler kan lossna från tumören och via dessa kärlbanor sprida sig till andra ställen i kroppen. De flesta celler som eventuellt sprids i kärlsystemet fastnar inte, utan dör och
försvinner. Dottertumörer som har slagit rot på andra ställen i kroppen kallas
metastaser.

Symtom
Bröstcancer kan ge symtom i form av bröstknölar eller annan
formförändring av bröstet t ex indragning av hud- och bröstvårta. Ibland kan
sekretion från bröstvårtan utlösas av en underliggande tumör. Alla dessa symtom kan också uppstå på grund av godartade cellförändringar. Det är därför viktigt att låta undersöka sig av läkare vid alla former av bröstförändringar som inte bara är tillfälliga.

Knöl i bröstet - vad gör jag?
De flesta knölar i brösten är ofarliga! Ring till din husläkare eller gynekolog och beställ en tid. Telefonnummer kan du hitta på 1177.

Diagnostik
Genom att inspektera och känna på bröstet kan läkaren få en hel del
upplysningar om risken för att det föreligger en tumör eller inte. En
läkarundersökning måste dock kompletteras med mammografi och/eller
ultraljud av bröstet samt vävnadsprov. Det senare innebär att man suger ut
celler ur det aktuella området med en nål och analyserar dem.

Vid mammografi kan man se förtätningar, förkalkningar och formförändringar i
bröstkörtelvävnaden. Dessa förändringar kan vara godartade eller elakartade.
Vid bröströntgen upptäcks ibland en del mycket små tumörer eller förstadier,
som är så små att de inte går att känna.

Vävnadsprov tas då med nål via ultraljud eller under röntgengenomlysning. Det är viktigt att resultaten av undersökningarna sammanvägs vid ett återbesök hos läkaren. Mammografi eller vävnadsprov via nål har hög träffsäkerhet men kan ändå inte alltid utesluta eller påvisa cancer. Även om dessa utredningar inte visat något farligt, kan det därför ibland krävas en mindre operation för att få säker diagnos, d v s man avlägsnar det misstänkta området för mikroskopisk undersökning, så att man inte missar att upptäcka en mycket liten cancer.

Mammografihälsokontroller
Det är angeläget att hitta bröstcancer så tidigt som möjligt, gärna
innan den ger symtom. Ett bra sätt är de mammografikontroller som landstingen tillhandahåller. I Stockholms län kallas kvinnor mellan 40-49 års ålder var 18:e månad och de mellan 50-74 år vartannat år för hälso-undersökning. Om man upptäcker något avvikande vid en sådan undersökning, blir kvinnan tillbakakallad för kompletterande undersökningar. Om det fortfarande finns oklarheter efter detta, får man träffa en bröstläkare. 

Riskfaktorer för bröstcancer
Bröstcancer är den vanligaste tumörformen bland kvinnor i högutvecklade länder, där den står för upp till 30 % av all cancerfall. Ca 8 000 nya fall upptäcks varje år i Sverige, vilket innebär att var nionde kvinna riskerar att drabbas under sin livstid. Risken för bröstcancer ökar med stigande ålder. År från år ses också en liten ökning av antalet fall men antalet personer som dör i bröstcancer är stabilt eller tenderar att minska. För närvarande avlider ca 1 500 per år i Sverige, vilket är ungefär lika många som för 30 år sedan, när antalet insjuknade var hälften så stort.

Frågan om varför vissa kvinnor utvecklar bröstcancer går inte att entydigt besvara. Det verkar dock som om många menstruationscykler under livet, med det hormontryck mot brösten som detta innebär under många år, kan vara en bidragande orsak till bröstcancer-utveckling. Kvinnor som tidigt föder många barn och som ammar länge tycks ha ett visst skydd mot bröstcancer. Det innebär färre menstruationsperioder totalt sett under livet.

Bröstcancer är alltså vanligast i högt utvecklade länder, där kvinnor har en tendens att föda barn senare och även att föda färre antal barn. Kvinnor som fått äggstockarna bortopererade i unga år, har mindre risk för att utveckla bröstcancer senare i livet.

Det tycks vara så att de kvinnliga könshormonerna spelar en roll vid utvecklingen av bröstcancer. Flera studier tyder på att en längre tids användning av östrogenersättningsmedel, mer än 5 år, ger en riskökning för att utveckla bröstcancer. Om man har haft förstadier till bröstcancer eller haft bröstcancer tidigare, ökar också risken något.

I motsats till vad många tror, är ärftlig bröstcancer ovanligt. Bara ca 5-6 % av all bröstcancer anses vara ärftlig. Många har velat se en förklaring till bröstcancer i att man äter fel typ av mat men detta har inte kunnat ledas i bevis. Miljögifter har heller inte kunnat kopplas till bröstcancer. Vissa studier tyder på att hög alkoholkonsumtion skulle kunna ha ett samband med bröstcancer, men det är inte bevisat. Exempel på förebyggande åtgärder som föreslagits är motion, mer enkelomättade fetter.